1 000 miljarder skäl att växla upp omställningen

För oss är det tydligt att det inte behövs fler utredningar eller samordnare. Det som behövs är konkreta åtgärder som stärker stora etableringar och bidrar till hela Sveriges tillväxt.

Sverige behöver stärka konkurrenskraften och se till att företag väljer att stanna kvar och att nya vill etablera sig. Det är bråttom att bygga upp ett system där hela Sverige delar på ansvaret.

Behovet av att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft, samtidigt som ekonomin står och stampar, har präglat många diskussioner och samtal i Almedalen. Kommunsverige står mitt i omställningen och det är tydligt att det behövs bättre strukturer för att komma framåt.

Accelerationskontoret, vars uppdrag är att öka tempot i omställningen, beräknar de pågående etableringarna till 803 miljarder kronor, spridda över hela landet. Kartläggningen visar också att projekt motsvarande cirka 240 miljarder kronor befinner sig i någon form av tillståndsprocess. Det innebär att det sammanlagt rör investeringar på cirka 1000 miljarder kronor. Som jämförelse har Sveriges statsbudget utgifter på drygt 1400 miljarder kronor årligen.

Under det senaste halvåret har SKR och kommunerna fört en allt intensivare dialog med regering, riksdag och näringsliv för att diskutera omställning, konkurrenskraft och behov av samverkan. Vi upplever att det nu finns en samsyn om läget. Ett läge där det finns stora möjligheter att växla upp i omställningsarbetet, men där det också finns hinder för att göra det.

Regeringens tidigare samordnare för samhällsomvandlingen i norr, Peter Larsson, skrev nyligen på DN debatt att han i dagsläget skulle avråda ett kommunalråd från att tacka ja till en större etablering. Anledningen är att risken och kostnaden för den enskilda kommunen är för stor och att det saknas ett system för riskdelning mellan stat och kommun.

Vi delar den tidigare industrisamordnarens bild av att kommuner hittills har fått ta alltför stora risker och att staten behöver kliva fram. Men vi är övertygade om att utmaningarna går att överbrygga – och att det är nödvändigt att göra det. I regeringens nya industristrategi finns både ”riskdelning och finansiering” och ”goda ramvillkor som skapar förutsättningar för industrins etableringar och expansion” utpekade. Det ligger helt i linje med det som kommunerna efterfrågar för att kunna vara med och satsa och bidra till hela Sveriges tillväxt.

Det har vi varit tydliga med i våra samtal med regeringen.

Vid sidan av åtgärder som säkrar kompetensförsörjningen finns tre särskilt viktiga områden som behöver utvecklas för att stora etableringar av nationellt intresse ska bli verklighet.

1. Riskdelning och långsiktighet
   Det är inte rimligt att invånarna i en enskild kommun står för hela risken när nyttan tillfaller hela Sverige. Här behöver staten kliva fram. Det behövs en struktur och systematik mellan olika aktörer. Det handlar om ansvarsfördelning och effektiva samarbeten för att bland annat få till snabbare och mer synkroniserade planerings- och tillståndsprocesser och för att säkra tillgången till el.
2. Fördelning av kostnader och intäkter
   Investeringar i vägar, vatten och energi, bostäder, förskolor och skolor, kultur och fritid, sjukvård och kollektivtrafik är avgörande för att företag ska kunna expandera och attrahera ny arbetskraft till en ort.
   
   Men investeringarna är kostsamma för kommuner och regioner. Idag är det i huvudsak staten som via olika skatter tar del av vinsten vid industrietableringar. Det behövs en bättre fördelning av kostnader och intäkter för att kommuner och regioner ska fortsätta – och i ännu större utsträckning – ska våga möta upp näringslivets satsningar.
3. Gemensamt ansvar för samhällsviktiga investeringar
   Alla kommuner står inför stora investeringar. Det är investeringar för att bygga ett robust samhälle, som klimatanpassningar och va-system, och för att stärka beredskapen och rusta för framtida behov. Det är avgörande att ansvarsfördelningen är tydlig. Till exempel behöver staten ta sitt ansvar för transportinfrastrukturen. Idag förväntas kommunerna medfinansiera kostsamma investeringar inom exempelvis väg- eller järnvägsnätet. Det riskerar att tränga undan satsningar som ligger inom kommunens kärnområden.

För oss är det tydligt att det inte behövs fler utredningar eller samordnare. Det som behövs är konkreta åtgärder som stärker stora etableringar och bidrar till hela Sveriges tillväxt. Utifrån Accelerationskontorets nya uppdrag finns alla möjligheter att samla relevanta parter som kommunerna, Business Sweden, Tillväxtverket, Tillväxtanalys och SKR till en handlingskraftig arbetsgrupp som redan innan året är slut kan peka på lösningar.

Kommunerna kan inte vänta. Omställningen pågår. Den möjlighet Sverige har nu får inte slarvas bort.

Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Debattartikel publicerad i Dagens Industri 27 juni 2025

SKR: Industrins omställning viktig för klimat, tillväxt och välfärd

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson