Tecken på en något fördröjd konjunkturåterhämtning
SKR:s decemberprognos spår en konjunkturåterhämtning framöver. I huvudsak står sig bedömningen från Ekonomirapporten i oktober även om vändningen på arbetsmarknaden bedöms komma längre fram.
Ny information tyder på att den bild av BNP som SKR tidigare skissat på fortfarande håller. Den globala BNP-tillväxten ligger kring 3 procent per år, inflationen är nere på målen och centralbanksräntorna fortsätter att sänkas. Det verkar dock som att den svenska boräntenedgången för hushållen inte kommer riktigt så snabbt som många förutsåg.
Hushållen är fortsatt trängda av höga ränteutgifter och en allmän urholkning av köpkraften. Förutom att hålla tillbaka konsumtionen har hushållen ökat sin sparkvot ordentligt, sannolikt vill de återställa sitt buffertsparande och minska sin skuldsättning. Men hushållens förväntningarna om framtiden är ändå positiva enligt Konjunkturinstitutets barometer.
– Vi tror att hushållen kommer att öka konsumtionen gradvis framöver. Höjda reallöner, skattesänkningar 2025 och successivt lägre bostadsräntor kommer att driva på tillväxten vilket gör att en återhämtning ligger framför oss, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.
Svagare utveckling än förväntat
Ny information tyder dock på en större inbromsning är förväntat på arbetsmarknaden. Ytterst ser vi det i svagare lönesummor enligt Skatteverkets arbetsgivardeklarationer för tredje kvartalet. I den nya prognosen är lönesumman och antalet arbetade timmar nu lägre 2024 än i föregående prognos. Det innebär en dämpning av skatteunderlaget i år, liksom för efterföljande år.
Därtill visade sig det definitiva utfallet för skatteunderlaget 2023 vara lite lägre än i SKR:s senaste bedömning. Sammantaget betyder det att nivån för skatteunderlaget 2024 är 0,5 procentenhet lägre än tidigare beräknat.
Prognosen är dock att skatteunderlag stärks från 2025 och framåt då arbetsmarknaden återhämtar sig.
Rejält sänkta pensionskostnader
Därtill får det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 (ökning med 5,7 procent) två positiva effekter. Dels gör det att inkomstpensionerna ökar mer vilket lyfter nivån för skatteunderlaget 2025 och åren därefter. Dels ger det höga inkomstbasbeloppet en lägre ökning av pensionskostnaderna i kommunsektorn då färre kommer över nivån för att kommunsektorn ska finansiera hela den framtida pensionen. Tillsammans med den låga ökningen av prisbasbeloppet (2,6 procent 2025) minskar pensionskostnaderna rejält under 2025.
– Trots att det nominella skatteunderlaget inte utvecklas så starkt så betyder de lägre pensionskostnaderna 2025 att kommunsektorns köpkraft förbättras. Men även om det nu ser ljusare ut så får vi inte glömma bort att den högre prisnivån har gjort alla fattigare, det gäller inte minst för kommunsektorn. Kommuner och regioner måste därför fortsatta anpassa sigför att hantera den varaktig högre prisnivån, säger Annika Wallenskog.
Läs vidare
Sakkunnig
Patrik Jonasson
Ekonom