Svårt för socialtjänsten att nå de yngsta barnen

Socialtjänsten når få yngre barn, och barn med svensk bakgrund får mer insatser. Det visar en unik studie från SKR och Karlstads universitet.

I dag presenterar SKR och Karlstads universitet de första nationella resultaten från NUSO (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning). Studien är den hittills största i svensk socialtjänst och gjord i samverkan med 134 kommuner och stadsdelar.

Resultaten visar, bland annat, att äldre barn får fler insatser från socialtjänsten än yngre. Barn som utretts eller fått insats tidigare får också fler insatser vid återkommande utredningar än barn som utreds första gången. Det tyder på att på att socialtjänsten har svårt att komma in med insatser som når de yngsta barnen.

– Med nya socialtjänstlagen blir det möjligt att ge insatser utan föregående utredning, vilket kommer underlätta för familjer att ta emot stöd tidigare. Den nya lagen kommer ge socialtjänsten bättre förutsättningar eftersom det förebyggande arbetet får större fokus, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på SKR.

Vanligt med neuropsykiatrisk diagnos hos unga kriminella

Studien visar också att den vanligaste orsaken till utredning är konflikter i familjen, våld mot barnet eller bristande omsorg. Barns egen kriminalitet framkommer bara i sex procent av utredningarna.

Barn med egen kriminalitet får samtidigt fler insatser än övriga barn. Det är också mer vanligt med neuropsykiatrisk diagnos i den gruppen, både bland pojkar och flickor. För barn med komplex problematik är det viktigt med samverkan mellan vården och socialtjänsten. Samtidigt visar studien att socialtjänsten främst har fått information från pedagogisk kompetens under utredningstiden, medan det är ovanligare att samverkan sker med medicinsk eller psykologisk kompetens.

– Tidigare studier har också visat på särskilda svårigheter för socialtjänsten att få information från exempelvis BUP, säger Birgitta Persdotter, ansvarig forskare vid Karlstads universitet.

Skillnader mellan olika grupper barn

Andra tydliga skillnader som studien visar är att barn med svensk bakgrund får fler insatser än barn med utländsk bakgrund, att pojkars utsatthet anses bottna i enbart eget beteende i nästan dubbelt så hög grad som flickors – och att var barnen bor spelar stor roll. Barn i mindre kommuner får insatser i större utsträckning än barn i större kommuner.

– Det blir intressant att analysera dessa resultat närmare. Genom jämställdhets- och jämlikhetsanalyser kommer vi att fördjupa kunskapen om skillnader i utredningsprocessen, socialtjänstens bedömningar och tillgång till insatser för olika grupper av barn, säger Birgitta Persdotter.

Studien kan bidra till en bättre socialtjänst

NUSO baseras på över 21 000 barnavårdsutredningar.

– Med NUSO får vi unik kunskap om socialtjänstens nuläge. Syftet är att stödja och följa utvecklingen till en mer tidigt förebyggande, jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst – i linje med nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025, säger Birgitta Persdotter.

Senare under 2024 och 2025 presenterar NUSO-studien fler resultat och fördjupade analyser. Ambitionen är också att kunna utöka studien till att omfatta fler områden i socialtjänsten, utöver barn och unga.

– Det är viktigt att NUSO får fortsatt statlig finansiering. Med NUSO får socialtjänsten förutsättningar att utveckla verksamheten baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare, säger Åsa Furén-Thulin.

Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO), PM 1

Framtidens socialtjänst

Hämta högupplöst bild på Åsa Furén-Thulin

Cecilia Karlström
Handläggare