Större helhetsfokus behövs för att bygga en stark beredskap
En utredning har lämnat förslag om kommuners och regioners beredskapsansvar. Sveriges civila försvar behöver större helhetsfokus och en ökad finansiering som möter upp behoven.
Utredningen om kommuners och regioners beredskapsansvar har överlämnat sitt betänkande med förslag på en ny lag om kommuners och regioners ansvar vid höjd beredskap och krig.
– Det utredningen presenterar är bra steg på vägen, men det behövs större helhetsfokus när vi pratar om samhällets beredskap. Att bygga förmåga för höjd beredskap och ytterst krig är ett omfattande, långsiktigt och kostsamt arbete. Det sträcker sig längre än att servera måltider eller etablera särskilda samlingsplatser. Skola, vård, omsorg och andra verksamheter behöver robusthet för att fortsätta fungera med personal, vatten, el och värme. Det är en förmåga som kostar att bygga, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Bra med generella medel
SKR välkomnar förslaget att flytta riktade medel som har fördelats via överenskommelser med SKR till generella tillskott så att kommuner och regioner kan använda pengarna där de gör mest nytta. Kommuner och regioner behöver långsiktiga planeringsförutsättningar och ökade medel till arbetet med civilt försvar. Regeringen har under hösten aviserat tillskott till det civila försvaret – som dock till största delen går till statliga myndigheter och inte till kommuner och regioner.
300 miljoner – för en kommun
Som ett exempel beräknar Jönköpings kommun att det behövs investeringar och driftskostnader på nästan 300 miljoner kronor för att på fem år nå en förmåga om beredskap för 14 dagar på.
– Att bygga den förmåga som behövs kräver många miljarder mer än regeringen hittills budgeterat för och vad utredaren föreslår. Det handlar om Sveriges och våra invånares säkerhet. Följer inte tillräcklig finansiering med så kommer uppbyggnaden att ta tid vi inte har, säger Anders Henriksson.
Fakta
Utredningens uppdrag har varit att kartlägga och analysera vilket grundläggande ansvar och huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha för samhällsviktiga verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. I uppdraget har även ingått att föreslå en mera ändamålsenlig och utförlig reglering än den nuvarande om kommuners och regioners grundläggande beredskap. Med samhällsviktig verksamhet menas till exempel förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård.
SKR kommer att analysera betänkandet i sin helhet och avser att bjuda in kommuner och regioner till remisskonferens när det är aktuellt.
Läs vidare
Sakkunnig
Michaela Stenman
Avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad