Språkkrav inom äldreomsorgen kräver finansiellt stöd
SKR ser i huvudsak positivt på förslagen om språkkrav och språkutveckling inom äldreomsorgen. Men långsiktigt finansiellt stöd från staten är nödvändigt.
Utredningen Ett språkkrav för språkutveckling har lagt fram förslag om ett språkkrav som införs i socialtjänstlagen och ett riktat statsbidrag som kallas Svenskalyftet.
− Språkkompetensen inom äldreomsorgen är viktig, och därför är det bra att utredningen föreslår ett språkkrav som reglerar att verksamheterna ska arbeta språkutvecklande snarare än att reglera anställningskriterier. Det tror vi kommer bidra till höjd kvalitet i äldreomsorgen, säger Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Svenskalyftet behöver vara flexibelt
Utredningen föreslår även ett svenskalyft, ett riktat statsbidrag som syftar till att höja nivån av kunskaper i svenska språket hos äldreomsorgens personal. SKR tillstyrker förslaget, men anser att finansieringsprincipen måste tillämpas, eftersom de delar som ska finansiera “språkutvecklande arbete” på arbetsplatsen kan ses som en permanent ambitionshöjning till följd av språkkravet. I övrigt ser SKR positivt på ett statsbidrag som kan adressera de utmaningar verksamheterna står inför.
− Vi har goda erfarenheter av äldreomsorgslyftet och hoppas att ”Svenskalyftet” kommer att kunna vara ett lika effektivt verktyg för kompetensutveckling inom äldreomsorgen, säger Anders Henriksson.
Att kunna kompetensutveckla medarbetarna är centralt. Samtidigt kan det på grund av kompetensbristen vara svårt för arbetsgivare att frigöra medarbetare för traditionella utbildningsinsatser utanför arbetet.
− Kompetensbristen ställer krav på flexibilitet från statens sida. Statsbidraget behöver kunna nyttjas till att finansiera rekrytering av yrkesgrupper som kan stötta i verksamheten, exempelvis språklärare och specialpedagoger. Det kan också handla om att finansiera inköp av digitala utbildningar, stöd, och tjänster för personal och chefer, säger Anders Henriksson.
Långsiktighet behövs
På grund av kompetensbristen har arbetsgivare genom åren behövt och behöver anställa personer utan tillräcklig kompetens och språknivå. Som SKR:s senaste personalprognos visar, så har kompetensbristen förvärrats och det kommer att råda en ännu större konkurrens om arbetskraften de kommande tio åren.
SKR menar att det krävs en långsiktig insats av arbetsgivare och medarbetare för att leva upp till intentionerna i det föreslagna språkkravet. SKR håller dessutom med utredningen om att kommunerna och äldreomsorgens verksamheter inte på egen hand kan ansvara för rekryteringsbasens kompetensnivå och sammansättning. För att lyckas är också ett långsiktigt statligt åtagande avgörande.
− Vi ser fram emot en dialog med staten för att följa upp resultaten och vid behov justera språkkravet och Svenskalyftet så att det bidrar till att i praktiken stödja det lokala arbetet för att möta kompetensbristen, säger Anders Henriksson.
Läs vidare
Sakkunnig
Sabina Joyau
chef, sektionen för äldreomsorg