SKR: Välavvägda förslag om språkkrav i äldreomsorgen
SKR välkomnar utredningens förslag om språkkrav i äldreomsorgen. Utredningen har beaktat den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden och inom äldreomsorgen i synnerhet.
I dag lämnade utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen sitt betänkande till regeringen. Kommunerna har länge haft språk- och kommunikation högt på agendan och jobbar kontinuerligt med frågan, särskilt genom vård- och omsorgscollege.
− Språkkompetensen är viktig för att säkerställa en hög kvalitet i äldreomsorgen. Därför är det bra att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar för språkkompetens och språkutveckling. Samtidigt är det välkommet att inte göra det till ett anställningsvillkor. Äldreomsorgen behöver inte fler hinder för kompetensförsörjningen, vilket ett striktare språkkrav skulle innebära, säger Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
SKR och kommunerna håller med utredningen om att det finns språkbrister inom äldreomsorgens verksamheter. Invandring har inneburit ett viktigt tillskott i den arbetsföra befolkningen de senaste åren och bidragit till kompetensförsörjningen i äldreomsorgen, men ställer också krav på utbildning i svenska.
Långsiktigt stöd avgörande för höjd språkkompetens
På grund av kompetensbristen har arbetsgivare behövt och behöver anställa personer utan tillräcklig kompetens och språknivå. Som SKR:s senaste personalprognos visar så har läget förvärrats och det kommer råda en ännu större konkurrens om arbetskraften de kommande tio åren. Att kunna kompetensutveckla den egna personalen är centralt. Samtidigt kan det på grund av kompetensbristen vara svårt för arbetsgivare att frigöra personal för språkutbildning.
− SKR krokar gärna arm med staten i språkfrågan. Det behöver finnas stöd och resurser och en långsiktighet så att arbetsgivarna ges goda planeringsförutsättningar för att successivt kunna höja kompetensen. Erfarenheter från andra satsningar, såsom äldreomsorgslyftet, visar att långsiktighet och uthållighet är avgörande för att lyckas, säger Anders Henriksson.
Språkbristen i äldreomsorgen är dels en fråga om kvalitet i vuxenutbildningen, dels i vilken form utbildningen tillhandahålls. Här behövs en dialog kring hur språkutbildning i större utsträckning kan möta arbetslivets behov.
Läs vidare
Sakkunnig
Anders Barane
Utredare
Elsa Lyon
Utredare