Sänk inte straffbarhetsåldern till 14 år
Att sänka straffbarhetsåldern kommer inte leda till färre brott begångna av unga, och riskerar att försvåra det långsiktiga brottsförebyggande arbetet, framför SKR i sitt remissvar.
En statlig utredning föreslår flera skärpningar av de rättsliga påföljderna för barn som begår grova brott. Bland annat vill man sänka straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år för vissa allvarligare brott som kan ge fängelse i fyra år eller mer.
SKR avvisar detta förslag, och menar att ingen forskning på området ger vid handen att sänkt straffbarhetsålder minskar återfallsrisken, eller har en avskräckande verkan; tvärtom kan det försvåra det brottsförebyggande arbetet på lång sikt.
– Om man döms till fängelse under sina formativa tonår är risken stor att ens kriminella identitet cementeras – att man fostras in i vidare kriminalitet och hamnar längre från samhället efter avtjänat straff, säger Erik Pelling, ordförande i SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg, och fortsätter:
– Utvecklingen med allt yngre gärningsmän i gängmiljö är fruktansvärd, och den måste brytas. Den ambitionen delar vi med regeringen. Men man måste förmå att ha ett långsiktigt perspektiv, och all forskning pekar på att en lägre straffbarhetsålder dels inte har önskad effekt, dels leder till negativa konsekvenser för en långsiktig brottsförebyggande strategi.
SKR anser att regeringen istället bör invänta effekterna av de reformer som redan införts på både socialtjänstområdet och det straffrättsliga området. I juli träder exempelvis den nya socialtjänstlagen i kraft, som bland annat innebär att socialtjänsten får ett utökat brottsförebyggande ansvar.
Läs vidare
Sakkunnig
Elin Persson
Förbundsjurist