Regeringens beredskapsreformer måste finansieras
Regeringens proposition om vårdens beredskap har rätt riktning, men innehåller bristande finansiering och innebär rättsliga problem för landets regioner och kommuner.
I onsdags överlämnade regeringen propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap till riksdagen.
SKR välkomnar att regeringen tydliggör ambitionen för vad som ska gälla för lagerhållning av sådana sjukvårdsprodukter som regioner och kommuner ska vara skyldiga att lagerhålla framöver. Regeringens ambition är att regioner och kommuner ska ha ett omsättningslager av sjukvårdsprodukter som räcker i en månad.
– Vi har efterfrågat en tydlighet från staten när det gäller ambitionerna för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i kris och krig. Det är bra att regeringen nu tydliggör detta, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.
Men regeringens förslag brister tyvärr både när det gäller finansiering och den rättsliga grunden. I propositionen framhåller regeringen att staten redan har tillfört resurser som till betydande del kommer att täcka kostnaderna för inköp av sjukvårdsprodukter som motsvaras av regeringens ambitioner i de överenskommelser som finns. Det håller SKR inte med om.
De hittills tillförda statsbidragen har omfattat endast avgränsade delar av vårdens områden. Med regeringens förslag nu ska all sjukvård omfattas. Dessutom föreslås att regionerna ska ha ett ansvar också för privata vårdgivare och ett uppdrag lämnas till kommuner, som tidigare inte omfattats av statsbidragen.
– Det behövs ett betydligt tillskott om den föreslagna ambitionshöjningen ska bli verklighet. Regioner och kommuner är angelägna om att ha hög beredskap i hälso- och sjukvården, men ska det uppnås, så måste regeringen ta sin del av ansvaret. Fullgod finansiering måste till, säger Anna-Lena Hogerud.
SKR konstaterar vidare att förslagen i regeringens proposition riskerar att krocka med andra regelverk. Det är otydligt när det gäller hur tillsynen ska vara utformad, vissa förslag krockar med lagen om handel med läkemedel och det finns betydande risker i förhållande till EU-förordningen om medicintekniska produkter. Det saknas också lösningar på regioners och kommuners möjlighet att bistå varandra när så behövs och var ansvaret då ligger.
Läs vidare
Sakkunnig
Sofia Medin
Handläggare