Reformstorm över skolan - SKR vill se helhetsperspektiv

Nu svarar SKR på en lång rad utredningar på skolans område som lagts fram under våren. SKR:s utgångspunkt är förbättrad undervisning för varje elev och en mer likvärdig skola.

Madeleine Jakobsson.

SKR:s styrelse har nu beslutat om yttranden på sju utredningar på skolområdet (se länk till varje yttrande i slutet av kommentaren). Det är flera betydelsefulla utredningar som också går in i varandra, som behöver kunna omhändertas lokalt på ett sätt som stärker kvalitet och likvärdighet.

– Det är lätt att bli lite överväldigad av den reformstorm som nu blåser över oss. För oss är det viktigt att se skolan som en helhet, inte bit för bit. Det gäller också att titta på varje förslag och se vilka av dem som verkligen möter skolans alla utmaningar. Det är också viktigt att förstå att förändringar tar tid och kräver resurser, säger Madeleine Jakobsson, ordförande för SKR:s beredning för utbildningsfrågor.

Förslag kan inte hastas igenom

En av utredningarna föreslår ett nytt betygsystem. SKR har inga invändningar mot själva systemet, däremot är tidplanen orealistisk. Den behöver förlängas för att alla ska ges möjlighet att få insikt i det nya systemet och hur det kommer att påverka såväl elever, vårdnadshavare, lärare, rektorer som skolhuvudmännen och de statliga skolmyndigheterna.

Det gäller även för förslaget om ny läroplan. SKR ställer sig bakom den övergripande strukturen. Det är bra att läroplanen fokuserar på de grundläggande förmågorna, men SKR anser att den också behöver omfatta den digitala baskompetensen.

– Vi ser en tendens i flera av utredningarna att man vill att staten ska gå in och detaljstyra. Det går helt emot det vi tror är det bästa för undervisningen, nämligen att låta varje lärare göra sin egna professionella bedömning och bestämma i det egna klassrummet och att skolans huvudmän ska kunna ta ansvar för styrning och ledning av skolan. Dessutom kräver stora förändringar tid för kompetensutveckling. Ekvationen går inte ihop när allt ska göras samtidigt, säger Madeleine Jakobsson.

Fokus behöver vara på förebyggande insatser

I utredningen om förbättrat stöd i skolan anser SKR att utredningen haft för mycket fokus på åtgärdande insatser, istället för främjande och förebyggande insatser på enhets- och gruppnivå.

– Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Hela skolan ska arbeta främjande och förebyggande så att svårigheter i största mån kan undvikas. Det stöd som eleverna behöver ska vara en naturlig del av undervisningen och bygga på tidiga insatser, säger Madeleine Jakobsson.

SKR svarar också på utredningen om lärarnas undervisningstid. SKR anser att utredningen lägger fram flera bra förslag runt minskad arbetsbelastning, men frågor om arbetstider ska hanteras genom kollektivavtal mellan parterna på svensk arbetsmarknad. Utredningens förslag innebär ett tydligt avsteg från detta. SKR och Sveriges Lärare är överens om att återuppta förhandlingar under 2026, när resultatet av utredningens föreslagna regleringar som rör lärares och förskollärares arbetstider blir kända.

Skärpta villkor för friskolesektorn

SKR tillstyrker huvuddelen av förslagen i utredningen, som bland annat lämnar förslag om värdeöverföringsförbud i vissa situationer. Vissa av utredningens förslag, exempelvis att tillsynsmyndigheten ska besluta om sanktionsavgifter för huvudmän avstyrker SKR.

Vidare lämnar SKR två förslag i sitt remissvar, bland annat att det utreds vidare om Skolinspektionen ska ta över tillsyns- och tillståndsprövningen inom förskolan.

Nej till nationellt mobilförbud

SKR svarar vidare på utredningen om nationellt mobilförbud. Där avstyrker SKR förslaget om att ett förbud ska införas i skollagen. SKR anser att rektorn fortsatt ska vara den som beslutar om mobilförbud. Det är inte något som staten ska detaljreglera.

Fem principer för skolreformer

SKR har tagit fram fem principer som alltid måste beaktas.

Styrningen sker bäst så nära barn och elever som möjligt
Statlig styrning och reformer ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Reformer ska genomföras enligt finansieringsprincipen
Reformer måste utformas så att de fungerar både i stora städer och i små kommuner
Reformer utan detaljregleringar ger bättre resultat