Positivt med ökade möjligheter till bakgrundskontroller

SKR välkomnar förslagen om ökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller av anställda som arbetar med barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Utredningen ”Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (DS 2024:24)” föreslår att det ska bli möjligt att göra registerkontroller vid anställning som innebär arbete med äldre och personer med funktionsnedsättning. Den föreslår också att registerkontrollerna av dem som arbetar med barn ska utökas till att omfatta fler brott och uppgifter ur misstankeregistret.

− SKR välkomnar förslagen i utredningen. Kommuner och regioner efterfrågar fler verktyg i arbetet mot välfärdsbrottslighet och här är möjlighet till bakgrundskontroller av anställda en del. Det blir nu också tydligare vilket lagstöd som finns. Det handlar om att skydda särskilt utsatta grupper och även garantera säkerheten för de anställda. Det handlar också om tilltron till våra välfärdssystem, säger Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

SKR:s yttrande: Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (DS 2024:24)

Ytterligare åtgärder behövs

Utredningen lämnar inga förslag som rör möjlighet till kontroll av redan befintligt anställd personal. SKR anser att utredningen borde ha utrett detta mer ingående.

− Vi vet att kommuner och regioner har behov av att också, i någon omfattning, kunna kontrollera redan anställd personal. Här måste självklart den personliga integriteten beaktas. Det är svåra frågor men de kan inte undvikas. Vi ser därför att frågan behöver utredas vidare, säger Anders Henriksson.

Utredningen har varit begränsad till kommunerna. SKR menar att förslagen även behöver gälla regionerna. Ett sammanhållet regelverk som gäller för hela sektorn är att föredra framför olika lösningar för olika huvudmän eller för olika verksamheter.

Kontroll av verksamhetskritiska befattningar

SKR ser positivt på ökade möjligheter att kunna kontrollera personer inför anställning i verksamhetskritiska befattningar. Det finns dock otydligheter i förslaget som gör det svårt att bedöma hur väl det kommer att uppfylla syftet. Det behövs till exempel förtydliganden och ledning kring vad som avses med ”kritiska befattningar”. Det är också oklart hur de nya kontrollerna, som innebär att Säpo och Säkerhets- och integritetskyddsnämnden får nya uppdrag, ska finansieras och det finns en oro för att det kan komma att ta lång tid innan arbetsgivarna får del av resultaten av genomförda kontroller.

SKR menar också att man behöver fortsätta att titta på frågan om kontroller för fler verksamheter – och av redan anställd personal - utifrån riskbedömningar om särskilt skyddsvärda tjänster. Det kan till exempel handla om bygglov, upphandling och myndighetsutövning inom socialtjänsten.

Hemställan till regeringen

SKR arbetar tillsammans med kommuner och regioner för att stärka det förebyggande arbetet mot välfärdsbrott och säkerställa att det finns en tydlig process för att hantera problem när de upptäcks.

SKR har skickat in två hemställan till regeringen om åtgärder för att bekämpa välfärdsbrottslighet i offentlig upphandling – där möjligheter till bakgrundskontroller av leverantörer är en del, och för att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården.

SKR har även hemställt om systemstärkande åtgärder mot hot, hat och otillåten påverkan.

Hemställan om åtgärder för att bekämpa välfärdsbrottslighet i offentlig upphandling

Hemställan för att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården
Hemställan om systemstärkande åtgärder mot hot, hat och otillåten påverkan

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson

Tomas Björck
sektionschef

Christina Kiernan
samordnare i arbetet mot välfärdsbrottslighet