Omställningen till nära vård kräver fortsatt stöd
SKR delar bilden av att samverkan mellan kommuner och regioner i omställningen till nära vård har stärkts. Det som krävs framåt är ett nationellt stöd till det arbete som pågår.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade idag sin utvärdering av omställningen till nära vård. Den drar bland annat slutsatsen att omställningsarbetet bidragit till förbättringar när det gäller förebyggande arbete, samverkan och ökat fokus på personcentrering – men att inget av regeringens mål för omställningen hittills har uppnåtts.
– Vi delar bilden av att samverkan mellan kommun och regioner har stärkts, ihop med ett ökat fokus på förebyggande arbete. Flera kommuner och regioner vittnar också om en kulturförflyttning, där fokus förskjutits från gränsdragningar och hierarkiska strukturer till att utgå från invånarnas behov. Det är ett kvitto på att personcentreringen stärkts och är en viktig grund för omställningen, säger Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Omställningen till nära vård befinner sig just nu i den fas där nya arbetssätt utvecklas och sprids. Kommuner och regioner har gjort ett omfattande arbete med gemensamma målbilder och handlingsplaner, som legat till grund för nya arbetssätt. Det handlar till exempel om nya digitala kontaktvägar, mobila sjukvårdsteam och konsultationsstöd mellan primärvård och specialistvård, som på olika sätt gör det lättare att få kontakt med vården och snabbare få hjälp. Samtidigt delar vi också bilden av att det finns mycket kvar att göra.
Förra veckan publicerade SKR en rapport som sammanställer utvärderingar som gjorts i kommuner och regioner som infört nya arbetssätt inom Nära vård. Här går att se ett antal nya sätt att arbeta med spridning i landet och med tydliga effekter och vinster, både för patienter och vård och omsorg.
– I utvärderingarna kan vi tydligt se att målgrupperna för nya arbetssätt, ofta personer med stora vårdbehov, vittnar om ökad trygghet, kontinuitet och livskvalitet, samtidigt som resurser kunnat sparas. Det är viktigt att nyansera bilden av hur omställningen går med nya sätt att följa upp, som bättre fångar effekter hos prioriterade målgrupper. Det är för tidigt att se konkreta resultat på befolkningsnivå, säger Johan Kaarme.
Vård- och omsorgsanalys landar i ett antal rekommendationer framåt, bland annat att utveckla den statliga styrningen av omställningen.
– En såhär omfattande omställning kräver engagemang nerifrån och upp, inte tvärtom. Det starka fäste som nu finns för omställningen i kommuner och regioner måste få fortsätta verka, och tillåtas ta tid. Det finns sedan länge ett viktigt statligt engagemang kring Nära vård. På nationell nivå är det fortsatt viktigt att stödja omställningen, men det gör vi bäst genom att fokusera på den gemensamma kraften mellan olika aktörer, inte genom att polarisera, säger Johan Kaarme.
Fakta om omställningen till nära vård
I november 2020 beslutade riksdagen om en målbild för omställningen av svensk hälso- och sjukvård där primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.
Målet med omställningen av hälso- och sjukvården bör vara att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser.
Läs vidare
Sakkunnig
Lisbeth Löpare Johansson
Samordnare