Oklart om statlig styrning gett bättre norsk sjukhusvård
Det har gått 22 år sedan norska staten tog över sjukhusen och organiserade dem som statliga bolag. Reformen har lett till mer produktiva sjukhus men försvårat samordningen mellan vårdnivåer.
Det visar en SKR-studie av den norska reform som innebar att staten tog över specialistsjukvården. Studien är tänkt som kunskapsunderlag till den pågående debatten om hur den svenska vården ska styras. Den bygger på dokumentstudier och intervjuer med forskare och företrädare för organisationer som var inblandade i omställningen.
Rapporten ger en delad bild av reformens resultat.
De norska medicinska resultaten håller världsklass, men det är svårt att säga om reformen har bidragit till detta. Läkarfacket hävdar tvärtom att det medicinska perspektivet har trängts undan till förmån för fokus på produktivitet.
Även om det har blivit tydligt att staten har det fulla ansvaret för sjukhusvården, så har det samtidigt också blivit tydligt att staten inte är en aktör. Nya otydligheter har uppstått inom den statliga organisationen.
Sjukhusen har blivit mer produktiva och väntetiderna har minskat men det har blivit svårare att samordna vården för patienter med komplexa vårdbehov. Omotiverade regionala skillnader kvarstår och det har varit svårt att kontrollera kostnadsutvecklingen.
Flera av de konsekvenser, både positiva och negativa, som brukar knytas till reformen är inte direkt kopplade till förstatligandet. Till exempel tycks företagsmodellen och den nya näringslivsinspirerade styrfilosofin ligga bakom ökad produktivitet och undanträngning av det medicinska perspektivet. Och väntetiderna började minska flera år före reformen, i samband med att en ny finansieringsmodell infördes.
– Vår genomgång visar att det faktiskt är ganska svårt att säga vad själva förstatligandet har betytt för den norska sjukhusvården. Många av de mest genomgripande konsekvenserna tycks bero på helt andra saker än ägarbytet, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR.
Rapporten bidrar till svensk diskussion om styrning
Frågan om hur svensk sjukvård ska styras utreds just nu av en parlamentarisk kommitté. I juni ska kommittén, som består av representanter från alla riksdagspartier, presentera förslag på ett ”helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården”.
Det finns lärdomar att hämta från andra länder som reformerat sina hälso- och sjukvårdssystem.
– Att ändra strukturen i ett så komplext system som hälso- och sjukvården kräver många svåra överväganden. Det går förstås inte att rakt av överföra erfarenheter från andra länder men vi blir klokare när vi breddar perspektiven, säger Johan Kaarme.
För att få ökad förståelse för hur olika styrsystem påverkar sådant som kostnader, tillgänglighet och medicinska resultat, kommer SKR att studera hur resultatet blivit i ett urval av länder – och hur reformprocessen har sett ut.
Nästa landrapport kommer att fokusera på sjukvårdssystemet i Danmark.
Läs vidare
Sakkunnig
Lasse Einarsson
Handläggare