Ny prognos: Konjunkturen börjar återhämta sig under året

Svensk ekonomi har påbörjat en återhämning från lågkonjunkturen och den kommer att bli allt mer påtaglig i år och nästa år. Det visar SKR:s senaste ekonomiska prognos.

SKR gör bedömningen att återhämtningen från lågkonjunkturen kommer att ta fart under 2025, och framför allt under 2026. BNP-tillväxten beräknas till 2,7 procent båda åren.

– Det osäkra omvärldsläget påverkar svensk ekonomi i allra högsta grad. Det gör att hushållen fortsätter att vara försiktiga. Vi gör dock bedömningen att konsumtionen tar fart under året och att konjunkturen växlar upp under 2025, säger Emelie Värja, SKR:s chefsekonom.

SKR bedömer att finanspolitiken, med bland annat skatte¬lättnader för hushållen, bidrar till att stimulera ekonomin. Nästa år väntas även en ökad export och ökade investeringar, efter två års minskning, bidra till återhämtningen då den globala konjunkturen blir lite starkare.

Inflationen trögrörlig

Utfallet för januari 2025 visade en oväntat stor inflationsuppgång. Det gör att SKR bedömer att det kommer att ta längre tid för inflationen att gå ner, jämfört med prognosen i december. Det får som följd att Riksbanken endast sänker räntan en gång till under 2025.

Sysselsättningen stärks och skatteunderlaget ökar
Antalet arbetade timmar ökar i år igen vilket bidrar till att skatteunderlagets ökningstakt växlar upp. Därtill bidrar också högre pensionsinkomster till följd av det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 (ökning 5,7 procent).

– Vi ser en återhämtning av skatteunderlagstillväxten samt lägre pensionskostnader i år. Det bidrar sammantaget till en stor ökning av kommunsektorns köpkraft, säger Emelie Värja.

Det nominella skatteunderlaget beräknas öka med 4,4 procent i genomsnitt per år under perioden 2025–2028, vilket är ungefär i linje med den genomsnittliga ökningen under senaste tioårsperioden.

Svag återhämtning av arbetsmarknaden

SKR:s bedömning är att det dröjer till 2026–2027 innan den starkare konjunkturen ger något större avtryck på arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen, med minskad sysselsättning 2024 enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU), har påverkat efterfrågan på arbetskraft olika för olika utbildningsnivåer. Trendmässigt stiger efterfrågan på de med eftergymnasial utbildning och faller för de som har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Vid tidigare lågkonjunkturer har de med förgymnasiala- respektive gymnasiala studier drabbats hårdare.

Skatteunderlagsprognos februari 2025

Makronytt: Så påverkas svensk ekonomi av omvärlden

Hämta högupplöst bild på Emelie Värja

Erik Törnblom
Sektionschef avdelningen för ekonomi och styrning