Ny kartläggning av elevhälsan i kommunala skolor

Majoriteten av kommunerna har andra yrkesgrupper i sina elevhälsoteam utöver de som krävs enligt skollagen. Men många har problem att rekrytera. Det visar en ny undersökning från SKR.

SKR har frågat kommunerna hur de ser på elevhälsans organisation. Merparten av kommunerna anger att de är nöjda med elevhälsans organisation, men de uppger också att det finns utmaningar. Det handlar dels om att få till en likvärdig elevhälsa mellan olika skolor, dels om svårigheter att rekrytera, framför allt specialpedagoger. Det är också många som anger att de har vakanser.

– Vi kan konstatera att många av kommunerna har svårt att rekrytera, och att den vanligaste anledningen är svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Staten vill gärna gå in och reglera antalet anställda per yrkesgrupp, men det är tydligt att det inte är lösningen. Här krävs i stället utveckling av arbetssätt och att staten gör en översyn över vilka lärosäten som utbildar till exempel speciallärare, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad, SKR.

Största utmaningen är psykisk ohälsa

På frågan om vilken som är den största utmaningen inom elevhälsoarbetet svarar de flesta att det handlar om elevers psykiska ohälsa och problematisk skolfrånvaro. Andra stora utmaningar är att skapa inkluderande lärmiljöer, utveckla anpassningar och stöd, det hälsofrämjande och det förebyggande arbetet.

Behov av digitala arbetssätt

De digitala arbetssätten inom elevhälsan blev vanliga under covidpandemin, både digitala möten och stöd till elever på distans från elevhälsans yrkesgrupper. I undersökningen har kommunerna svarat på om dessa arbetssätt finns kvar.

I 84 procent av kommunerna förekommer digitala möten mellan elevhälsoteamet och externa aktörer, som socialtjänsten och BUP, inom elevhälsoteamet och med andra yrkesgrupper i skolan som lärare och rektorer. Majoriteten, 68 procent, av kommunerna anger också digitala möten förekommer i kontakten mellan elevhälsan och elever/vårdnadshavare.

– Vi ser att digitala möten verkligen har utvecklats under senare år och kommit att bli en självklar del som ett komplement till fysiska möten för att underlätta såväl samverkan som tillfälliga kontakter. Vi ser också hur det kommer att behöva utvecklas i takt med att kompetensförsörjningen blir en allt svårare uppgift att lösa, säger Monica Sonde.

Digitala lösningar innebär även bättre möjligheter att skapa en mer tillgänglig elevhälsa för eleverna. I 39 procent av kommunerna erbjuder kuratorer insatser till elever på distans.

Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2024

SKR:s arbete med elevhälsa

Hämta högupplöst bild på Monica Sonde

Åsa Ernestam
Utredare