Med rätt förutsättningar kan fler gå från bidrag till jobb
SKR välkomnar regeringens förslag på aktivitetskrav för försörjningsstöd. Men för att reformen ska ge önskad effekt behövs anpassning till kommunernas förutsättningar och full finansiering.
Aktivitetskravet innebär ett obligatoriskt uppdrag för kommunerna att aktivera personer som har försörjningsstöd. SKR ser att ett kommunalt aktivitetskrav kommer få fler att gå från bidrag till jobb och bidra till kompetensförsörjningen framåt. Många av förslagen i utredningen är bra, men det behövs ett antal kompletteringar för att reformen ska fungera i praktiken.
– Det är bra att kommunerna nu får en tydlig roll och ett tydligt ansvar för att stödja biståndsmottagarna till arbete, men det behövs mer. Regering och riksdag bör möjliggöra för kommunerna att kunna erbjuda insatser även inom kommunala bolag, civilsamhälle och näringsliv – alltså ge fler vägar till jobb än vad utredningen föreslår, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.
En likvärdig reform i hela landet
Under utredningsarbetet har SKR och kommunerna utarbetat och fört fram tydliga krav på vad som krävs för att reformen ska bli lyckad. Utredningen har lyssnat på flera av dem. Ett krav som återstår är rätt till förskola och fritids på heltid. Här föreslår utredningen att aktivitetskrav anpassas till kommunens olika erbjudande om förskola och fritidshem. SKR vill istället se en reglering och statlig finansiering som möjliggör att föräldrar som omfattas av aktivitetskravet fullt ut vilket är viktigt både ur ett jämställdhets- och barnperspektiv.
En annan del där SKR vill gå längre än utredningen handlar om Arbetsförmedlingens ansvar och samverkan med kommunerna.
– Om vi ska lyckas är det viktigt att även Arbetsförmedlingen utvecklar sitt arbete för biståndsmottagare. Vi behöver säkerställa ett likvärdigt och bra samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i hela landet. Så är det inte idag. Tillsammans kommer vi kunna göra en viktig och bra skillnad om vi får ihop det, säger Anders Henriksson.
Fortsatta frågetecken runt finansiering
Det saknas konkreta förslag för hur reformen ska finansieras. SKR menar att den uträkning som utredningen tagit fram, på omkring tre miljarder kronor, är en absolut förutsättning för att reformen ska kunna genomföras.
– Med aktivitetskravet läggs nya uppgifter på kommunerna, och det är en självklarhet för oss att finansieringsprincipen då ska gälla. Vi och kommunerna, liksom regeringen, har höga förväntningar på resultat av den här reformen. För att det ska bli bra behöver kommunerna bra förutsättningar och full statlig finansiering, säger Anders Henriksson.
SKR ser positivt på att utredningen föreslår ett implementeringsstöd. Stödet behöver inrättas utifrån kommunernas olika behov och förutsättningar att genomföra reformen samt harmoniera med stöd för övergång till en ny socialtjänstlag.
Kommunernas krav
SKR:s och kommunernas sex krav för en välfungerande reform:
- att det måste vara kunskapsbaserade insatser, som leder hela vägen till jobb
- att insatserna måste ske utan avbrott, i samspel med Arbetsförmedlingen
- att en digital informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna kommer till stånd
- att de individer som ska delta i aktiviteter har rätt till förskola och fritids på heltid för sina barn
- att det finns tillit till den kommunala handläggningen och bedömningen
- att staten finansierar vad detta faktiskt kostar.
Läs vidare
Sakkunnig
Roy Melchert
sektionschef