Lågkonjunkturen står för dörren

Försvagningen av svensk konjunktur är påtaglig, till stor del som följd av inflationen och ränteläget. SKR:s prognos visar en historiskt svag real utveckling av skatteunderlaget kommande år.

Redan i slutet av 2022 sjönk svensk BNP. Hittills syns dock ingen dämpning av sysselsättningen, trots den svaga produktionen. Årets första skatteunderlagsprognos, som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), presenterar idag visar dock att såväl BNP som sysselsättningen faller i Sverige under 2023.

Globalt syns hur höga priser och räntor gröper ur köpkraften för hushåll och företag. Visserligen beräknas inflationen falla i år, såväl i Sverige som globalt, men höga prisnivåer kommer likväl att bestå.

Konjunkturnedgången blir alltmer påtaglig

Att inflationen drabbar ekonomins aktörer med fördröjning innebär att en hel del av effekterna av pris- och ränteuppgången kommer att slå på ekonomin 2023. Svensk ekonomi fortsätter därmed att kylas av, dock snabbare än för flera andra länder i omvärlden. Hög räntekänslighet (höga skulder) är en faktor och en annan är att bostadslånens räntebindning är kortare hos svenska hushåll jämfört med många andra länder.

Svensk arbetsmarknad har hittills stått stark och därmed utgjort en motkraft i konjunkturnedgången, men SKR bedömer nu att sysselsättningen börjar minska under årets andra kvartal.

– Konjunkturnedgången kommer att gå in i en fas med större påverkan, när den svagare arbetsmarknaden blir alltmer kännbar för hushållen. Konjunkturen sätter också tydliga avtryck i det kommunala skatteunderlaget, framförallt i år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Skatteunderlagets tillväxt urholkas

Efter en stor ökning av beskattningsbara inkomster förra året kommer 2023 att ge en långt svagare utveckling. När hänsyn tas till prisutvecklingen pekar SKR:s prognos på en real minskning av skatteunderlaget med 3 procent mellan 2022 och 2023. Skatteunderlaget urholkas dessutom ovanligt mycket av snabbt ökande insatspriser för kommuner och regioner. Inte minst drivs personalkostnaderna upp av stora kostnadsökningar för avtalspensioner, främst som en följd av den höga inflationen.

– Vi ser att skatteunderlagstillväxten inte kommer att räcka till för att finansiera verksamheten i kommuner och regioner de kommande åren. Det blir framförallt en stor prövning för många kommunala och regionala budgetar i år och nästa år, säger Annika Wallenskog.

Skatteverkets statistik visar på något högre månatliga lönesummor i slutet av förra året jämfört med SKR:s föregående prognos. Skatteunderlagets ökning för 2022 skrivs därmed upp, från 5,7 till 5,9 procent. Lönesumman och skatteunderlaget har reviderats upp något för 2023 och 2024. Timvolymen är uppreviderad för i år medan löneantagandet är något uppjusterat för bägge åren. I år beräknas skatteunderlaget stiga med 3,8 procent.

– Fram till 2026 kommer vi att se en historiskt svag real ökning för skatteunderlaget, säger Annika Wallenskog.

Skatteunderlagsprognosen februari 2023

SKR:s arbete med ekonomi

Hämta högupplöst bild på Annika Wallenskog

Annika Wallenskog
Chefsekonom