Kostnaderna för digital vård utanför egna regionen ökar
Primärvården är oftast bra på att prioritera vård efter behov, och regionerna lägger allt mer pengar på ersättning till privata nätläkare utanför den egna regionen, enligt en ny SKR-rapport.
Primärvården har en central roll i det svenska sjukvårdssystemet. Det är den första kontakten många vårdsökande har med vården, ofta på en vårdcentral.
År 2023 gjordes över 40 miljoner primärvårdsbesök. Nästan 60 procent av alla fysiska vårdbesök gjordes inom primärvården, trots att den står för endast 20 procent av sjukvårdens totala kostnader.
I en ny rapport, ”Primärvård i Sverige”, har SKR tittat på primärvårdens styrkor, svagheter och dess möjligheter att prioritera efter begränsade resurser.
Ökning av digitala vårdkontakter
Rapporten visar bland annat att regionernas kostnader för så kallad utomlänsvård, det vill säga vård som ges till patienter utanför deras hemregion, har ökat sedan 2016, då de första digitala vårdaktörerna, som erbjuder vård i hela landet, etablerade sig. Utvecklingen illustreras med siffror från Västra götalandsregionen (VGR), som år 2023 lade 181 miljoner kronor på digital utomlänsvård. Det är nästan en fördubbling på fyra år – 2019 var kostnaden 96 miljoner kronor.
Samtidigt är den vanligaste orsaken till att patienter sökt utomläns digital vård (i VGR) ”virussjukdom med ospecificerad lokalisation” – vilket i de flesta fall innebär lindriga förkylningssymtom.
– Vi har all anledning att anta att utvecklingen i VGR ser likadan ut på många håll i landet, och vi vet sedan tidigare att möjligheten till digitala vårdbesök via aktörer utanför den egna regionen, trots sina förtjänster, har sänkt trösklarna för att söka vård. Detta ökar kostnaderna för regionerna och kan leda till undanträngningseffekter, säger Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på SKR.
Vård efter behov?
Enligt rapporten lyckas primärvården överlag att prioritera insatser för patientgrupper med större vårdbehov, som äldre och personer med kronisk sjukdom. Kontinuiteten, det vill säga att man får träffa samma läkare vid flera besök, är högre för dessa patientgrupper.
Rapporten visar även att nio av tio patienter får medicinsk bedömning inom tre dagar, vilket är inom vårdgarantin.
Men av rapporten framgår också att äldre patienter, och personer som lider av flera sjukdomar och depression, inte får psykologisk behandling i samma utsträckning som yngre, friskare patienter. I stället erbjuds de oftare läkemedel mot sina psykiska besvär.
– Primärvården har en viktig uppgift, och en stor utmaning, att upprätthålla balansen mellan att erbjuda hög tillgänglighet, god kontinuitet och samtidigt prioritera vård utifrån behov. Vår studie tyder på att så ofta, men långt ifrån alltid, är fallet, säger Johan Kaarme.
Läs vidare
Sakkunnig
Susanne Steen
Handläggare