Införande av NAT-tester kräver rätt förutsättningar

NATO-medlemskapet innebär att Sveriges regioner behöver införa ett nytt sätt att testa blod, NAT-testning.

SKR har på uppdrag av regeringen samordnat regionernas förberedelser av ett eventuellt nationellt införande av så kallade NAT-tester, som komplement till dagens serologiska testning av blod. SKR har även i en rapport analyserat förutsättningarna för hur NAT skulle kunna införas på ett kostnadseffektivt sätt samt hur enhetliga analyser, metoder, instrument, logistik- och produktionskedjor kan organiseras. Denna kartläggning har genomförts i nära samverkan med samtliga regioners blodverksamheter och med analys av NAT i Finland och Danmark och kompletterar tidigare rapporter från Socialstyrelsen.

– Sverige har en mycket välfungerande och säker blodverksamhet idag. Omvärldsläget och inträdet i NATO har dock påverkat förutsättningarna och behoven. Om ett nytt sätt att testa blod ska införas på ett patientsäkert och kostnadseffektivt sätt är regionernas sakkunniga och ansvariga tydliga med vilka förutsättningar som måste till. Det handlar framför allt om samordning med den nuvarande blod- och laboratorieverksamheten, men även om införskaffande av instrument, samordning och integration av IT-system, justering av transporter och logistikkedjor samt införande av nya rutiner, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning.

Nya krav – från NATO och EU

Frågan om att införa NAT-tester har utretts vid flera tillfällen, men med anledning av Sveriges inträde i NATO och en kommande EU-förordning är frågan aktuell igen. Ett införande av NAT som komplement till dagens serologiska testning motiveras av ett behov av att harmonisera svensk blodscreening med EU och NATO samt möjligheten att bredda blodgivarpopulationen genom individbaserad riskbedömning av blodgivare.

SKR har tillsammans med samtliga regioner genomfört en kartläggning av Sveriges blodverksamheter för att identifiera och konkretisera de behov som behöver mötas vid ett eventuellt införande. Inom ramen för uppdraget har Region Skåne fått medel för att genomföra ett pilotprojekt där de ska implementera NAT som ett komplement till dagens serologiska testning av blodgivare.

Förslag om två olika vägar framåt

Rapporten innehåller en analys av risker och konsekvenser för två olika organisationsmodeller; införande i hela landet eller vid ett fåtal regioner dit prover från övriga regionerna skickas för analys. Regionerna förordar tydligt ett införande i hela landet eftersom det skulle innebära kortare ledtider, högre driftsäkerhet och bättre beredskap jämfört med ett införande i några få regioner. På åtta års sikt uppskattas kostnaderna för ett införande vara jämförbara för de båda alternativen – totalt cirka 1 300 miljoner kronor – och något lägre för det mer spridda alternativet. Att införa NAT i några regioner är förstås möjligt, men då behöver även de juridiska förutsättningarna att dela data mellan regionerna utredas. I rapporten redogörs för de två olika modellerna med prognos för en åttaårsperiod, vilket är den uppskattade tekniska livslängden för analysinstrumenten.

– Regionerna har länge upplevt oklarhet kring huruvida NAT ska införas och efterfrågar därför att staten tar tydlig ställning i frågan innan ett eventuellt införande påbörjas. Vid ett sådant klargörande är det förstås en förutsättning att staten finansierar de investerings- och merkostnader som införandet skulle medföra enligt finansieringsprincipen, säger Johan Kaarme.

Rapport: Förutsättningar och konsekvenser vid införande av NAT-test för blodgivarscreening

Hämta högupplöst bild på Johan Kaarme

Anna Backlund
Handläggare