Höjt försörjningskrav hindrar arbetskraftsinvandring

Regeringen vill höja försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare till 26 560 kr per månad. SKR anser att det kommer att göra det avsevärt svårare att rekrytera till välfärdens verksamheter.

Anders Henriksson

− Alla hinder som gör det svårare att rekrytera kompetent personal till sjukvården och äldreomsorgen måste bort. Vi har inte råd att stänga dörren för personal som vill arbeta i välfärdens livsviktiga yrken, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Regeringen föreslår att försörjningskravet för en arbetskraftsinvandrare ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar för Sverige: 33 200 kronor. Det motsvarar en månadslön på 26 560 kronor, en rejäl ökning från dagens nivå på 13 000 kronor. Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

Kompetensbristen är en samhällsutmaning

Att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna som Sverige står inför. Regeringens skärpta försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar rekrytering och möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden.

− Staten behöver stötta välfärdens verksamheter genom att fatta kloka beslut som möter kompetensutmaningarna, exempelvis genom att möjliggöra för parterna att komma överens om avsteg från försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, säger Anders Henriksson.

Var femte anställd och en tredjedel av läkarna inom hälso- och sjukvården är idag utrikes född. 2021 erhöll 1 823 personer som hade genomfört sin vårdutbildning i ett annat land en svensk legitimation, vilket var nära 15 procent av alla utfärdade legitimationer. Enligt SCB står utrikes födda för 95 procent av ökningen av personer i arbetsför ålder och sysselsatta fram till 2031.

I SKR:s remissvar framgår att ett höjt försörjningskrav:

Riskerar att stänga ute värdefull arbetskraft samtidigt som det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden.
Försvårar eller omöjliggör rekrytering till yrken inom äldreomsorgen. Det är inte läge att försvåra arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera personal. Tvärtom behöver staten underlätta kompetensförsörjningen både vad gäller högkvalificerad och övrig personal.
Försvårar eller omöjliggör rekrytering av legitimerad personal till hälso- och sjukvården från länder utanför EU/EES. Detta eftersom dessa personer anställs på andra tjänster med lägre lönenivåer tills de fått en svensk legitimationen.