Demografi och investeringsbehov påverkar kommunsektorn

Trots en viss ljusning så bidrar den globala osäkerheten till ihållande lågkonjunktur, och de två senaste årens tuffa ekonomi har lett till en urholkning av köpkraften i kommunsektorn.

Idag har SKR publicerat Ekonomirapporten, maj 2025. Den visar att de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn förbättras, men att osäkerheten bidrar till fortsatt lågkonjunktur, att det är fortsatt stora skillnader mellan kommunerna och att regionerna har det fortsatt svårt att nå positiva resultat.

– De senaste tuffa åren har lett till en urholkning av skatteunderlag och köpkraft i kommuner och regioner. Det påverkar både de kortsiktiga förutsättningarna och den långsiktiga förmågan att finansiera de stora investeringar som behöver göras. Det är därför helt avgörande att arbetet med anpassningar och prioriteringar fortsätter framöver, säger SKR:s chefsekonom Emelie Värja.

De demografiska förändringarna, med minskat antal barn, en långsammare ökning av personer i arbetsför ålder samt en stor ökning av antalet äldre, påverkar förutsättningarna för välfärden och innebär stora förändringar för kommuner och regioner. Antalet personer som är 85 år och äldre kommer att öka med 60 procent till 2034. I Ekonomirapporten finns en fördjupad analys av beräkningar runt äldreomsorgsbehovet framöver. Det utvecklas också i en egen rapport,

Rapport: Fördjupad analys av äldreomsorgsbehovet

Stora investeringsbehov framöver

Kommunerna väntas göra ett sammanlagt resultat på 17 miljarder kronor i år, jämfört med 16 miljarder 2024. I den siffran ryms stora skillnader, men endast 18 kommuner räknar med ett resultat på noll eller lägre, jämfört med 104 i fjol.

En förklaring är återgången till normala pensionskostnader, och ett pågående arbete med att ställa om och anpassa. Tuffast utmaningar har de små kommunerna, särskilt de med färre än 10 000 invånare.

Gemensamt för de flesta kommuner är att de har stora investeringsbehov, där VA är ett område där över 70 procent av kommunerna svarar att de kommer att öka investeringarna under året.

– Vi ser ett förändrat behov av investeringar, framför allt handlar det om fler områden, allt från klimatanpassning till utbyggnad av den civila beredskapen. Här behövs en bättre och tydligare ansvarsfördelning och en mer aktiv roll från staten. Det är investeringar som är grundläggande för ett fungerande samhälle, säger Emelie Värja.

Ännu ett tufft år för regionerna

Påfrestningar på regionerna har varit stora de senaste åren och det sammantagna resultatet beräknas i år ligga strax under noll. Även här finns stora skillnader mellan regionerna. Det pågår också stora omställningar.

Den medicintekniska utvecklingen, med avancerade behandlingar som gör att fler kan leva längre och friskare, driver också på kostnaderna. Som ett exempel ökade regionernas bruttokostnader för läkemedelsförmånerna med 10 procent under 2024, vilket är historiskt högt.

Staten behöver bidra till långsiktighet

Under våren har flera statliga utredningar presenterats och fler är på gång. Ett område där det pågår en lång rad utredningar är skolan.

– Det viktigaste i detta läge är att kommuner och regioner får långsiktiga planeringsförutsättningar, med värdesäkrade och generella statsbidrag. Det krävs både för att utveckla välfärden här och nu och framåt, och för att främja investeringar. Vi vill ha en bra dialog med staten och ta gemensamt ansvar. Skolan är tyvärr ett exempel på när staten under flera år har styrt i detaljerna istället för att se helheten. Här krävs förändringar, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson.

Allt material runt Ekonomirapporten, maj 2025

Rapport: Fördjupad analys av äldreomsorgsbehovet

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson och Emelie Värja

Erik Törnblom
Sektionschef