BUP kan inte hantera barns psykiska hälsa på egen hand
I en ny rapport konstaterar SKR att BUP under lång tid fått axla ett för stort ansvar när det kommer till barns psykiska mående. SKR vill att primärvården rustas och att dess uppdrag stärks.
Vi har ett stort jobb framför oss att förändra uppfattningen om vad BUP:s uppdrag är och att BUP är en specialistverksamhet. Idag finns en föreställning om att BUP är till för alla oavsett tillstånd och funktionsnedsättning.
Så uttalar sig en verksamhetschef inom BUP i en ny rapport från SKR om vården för barn och unga med psykisk ohälsa. Rapporten bygger på intervjuer med chefer och verksamhetsföreträdare både inom BUP och primärvården, och på uppgifter från bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.
En central slutsats i rapporten är att det ensidiga fokuset på BUP när det gäller att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa behöver balanseras om; att det inte går att bygga ett fungerande och resurseffektivt stöd till barn och unga om för mycket fokus och resurser riktas gentemot en enskild verksamhet.
År 2023 fick 11 procent av 7–17-åringar i Sverige vård inom BUP. Sedan 2017 har andelen barn som varit i kontakt med BUP ökat med 35 procent, enligt rapporten Psykiatrin i siffror.
Det faktum att BUP är den överlägset mest kända formen av vård för barn med psykisk ohälsa har fått till följd att efterfrågan på insatser därifrån vida överstiger dess kapacitet.
Trots att BUP:s kapacitet också ökat under samma period – med 22 procent mätt i arbetade timmar – innebär det höga söktrycket att väntetiderna till vård är långa i många regioner.
– Många känner till BUP, men få vet vad det egentligen är. Det finns en utbredd föreställning att BUP är till för alla barn, oavsett tillstånd. Men BUP är specialistvård som är till för barn med psykisk sjukdom och allvarlig funktionsnedsättning. Samhället ska försöka hjälpa alla barn som mår dåligt psykiskt, men BUP är inte alltid rätt instans, säger Kerstin Evelius, chef för SKR:s folkhälsa och psykiatri.
Barn och ungas psykiska ohälsa behöver ses som en helhet
I rapporten föreslår SKR flera sätt att komma till rätta med de problem som lyfts; bland annat att flytta fokus från BUP till det som i rapporten kallas första linjen – primärvården. Detta kräver i sin tur att primärvården rustas och ges bättre förutsättningar att arbeta med barns psykiska ohälsa, för att bättre kunna bli ett nav i vårdsystemet. SKR vill att primärvårdens roll och uppdrag utvecklas, och att det tydliggörs vilken vård som erbjuds inom primärvården.
– Vi behöver gemensamt se samhället som ett pussel och lägga varje bit för sig och låta det bli en helhet. En helhet där vi främjar psykisk hälsa, förebygger utvecklingen av psykisk ohälsa, erbjuder tidiga insatser till de barn och familjer som behöver och specialistinsatser för barn med svår psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, säger Kerstin Evelius.
Läs vidare
Sakkunnig
Erik Klingenberg
Handläggare