Bilden av vården måste bygga på fakta – inte myter
Svensk sjukvård är en ineffektiv koloss där ingen vill jobba, och det bästa vore om staten tog över alltihop. Så kan debatten om och bilden av vården sammanfattas. SKR vill nyansera den.
SKR anser att bilden av den svenska hälso- och sjukvården är för ensidigt negativ. Vården har gott om problem och utmaningar, inte minst med långa väntetider och svårigheter att rekrytera personal. Men samtidigt står den sig mycket väl i internationell jämförelse.
I en ny publikation listar SKR därför nio myter, eller föreställningar, om sjukvården i ett försök att nyansera bilden med objektiva fakta. ”Myter och fakta om vården” bygger på siffror och uppgifter från myndigheter som Vårdanalys och Socialstyrelsen, från OECD, och även på tidigare rapporter från SKR.
– Vår ambition är inte att sopa något under mattan eller bortförklara. Att sjukvården i delar har stora bekymmer är vi de första att medge. Men alla tjänar på att vi har en saklig debatt som grundar sig på fakta – det är då vi tillsammans kan hitta rätt lösningar, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR.
Myter på flera områden avhandlas – från vårdens produktivitet och styrning till kompetensförsörjning.
”Vården är ineffektiv och personalen flyr”
En ihållande föreställning är att den svenska sjukvården producerar alldeles för lite i förhållande till vad den kostar.
Det är riktigt att väntetiderna till viss vård är långa, och att antalet vårdplatser på vissa håll är för få. Men det sätt som används inom EU för att mäta produktivitet – volymmetoden – är inte rättvisande. Kostnaden för vården i Sverige har legat på 10-11 procent av BNP de senaste decennierna. Under samma period har stora medicinska framsteg ökat kvaliteten på vården och betydligt fler invånare kan få hjälp. Dödligheten i stora folksjukdomar som cancer, stroke och hjärt-kärlsjukdom har till exempel minskat dramatiskt.
– Så vi får alltså mer och bättre vård för samma BNP-andel i dag, säger Johan Kaarme.
En annan seglivad myt gäller personalens inställning till att jobba i vården. SKR visar att det inte finns belägg för påståendena att det pågår en flykt från vården. Personalrörligheten i regionerna ligger i nivå med genomsnittet för arbetsmarknaden, enligt SCB:s statistik. Varje år under de senaste åren har det dessutom varit fler som börjat arbeta i vården än som slutat, enligt SKR:s personalstatistik
”Lösningen: statlig styrning”
Frågan om vårdens styrning är högaktuell. I början av juni presenterar vårdansvarskommittén sina förslag på vem som ska styra vården. Många troratt ett statligt övertagande skulle minska geografiska skillnader, korta köerna, och underlätta samverkan mellan vårdnivåer.
Men erfarenheterna från Norge och Danmark, som för cirka 20 år sedan lät staten ta över delar av eller hela vården, ger inga tydliga belägg för det. Produktiviteten och tillgängligheten i Norge har visserligen förbättrats, men det är svårt att koppla utvecklingen till reformerna, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Patientinflytandet anges ha ökat, men samtidigt anges att samordningen mellan vårdnivåer har försvårats och reformen kan ha skapat ett demokratiskt underskott. SKR:s analys av den norska sjukhusreformen visar dessutom att väntetiderna i vården började minska redan före reformen.
Läs vidare
Sakkunnig
Magnus Jacobsson
Handläggare