Publicerad 11 maj 2021

Mer måste till för att stoppa mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor innebär ett stort lidande för de kvinnor och barn som utsätts. Hela samhället behöver kraftsamla för att få slut på våldet. Vår gemensamma ambition måste vara en nollvision.

Den senaste tiden har mäns våld mot kvinnor fått stort utrymme i debatten. Det är mycket viktigt att detta nu lyfts, men problemet är på intet sätt nytt. Varje år dödas i genomsnitt 16 kvinnor av en man de har en nära relation med. Var fjärde kvinna har någon gång i livet varit utsatt för våld av en partner eller före detta partner. Var tionde barn har upplevt våld i familjen. Intill varje siffra finns ett ansikte. Och bakom varje fall döljer sig ett samhälleligt och medmänskligt misslyckande.

Ett bra stöd från samhällets olika aktörer kan i många fall innebära skillnaden mellan liv och död. I skolan, vården och socialtjänsten genomförs viktiga insatser för att skydda och stödja dem som utsätts, men också för att förebygga och tidigt upptäcka våld.

I Västra Götalandsregionen har regionfullmäktige fattat beslut om att all vårdpersonal ska få utbildning i att ställa rutinmässiga frågor om våld. I Västernorrland använder kommunernas ungdomsmottagningar en särskild metod, Response-Based Practice, som underlättar för unga att våga berätta om våld och övergrepp. I Örebro har det kommunala bostadsbolaget justerat reglerna för social förtur så att fler våldsutsatta kvinnor ska ha möjlighet att flytta ifrån sina förövare. I Jämtland har kommunernas socialtjänster infört en särskild fokusmånad för att fråga om våld, som lett till att fler utsatta kunnat upptäckas.

Runt om i landet pågår också många spännande utvecklingsarbeten. Just nu inför 49 kommuner kunskapsbaserade metoder i skolan för att förebygga våld, med stöd av SKR:s kvinnofridssatsning. I 38 av våra kommuner har socialtjänsten följt upp sina insatser för våldsutsatta på individnivå, för att få bättre kunskap att utveckla verksamheten. Uppföljningen har gjorts inom ramen för kvinnofridssatsningens projekt SU-kvinnofrid. Projektet visar goda resultat och kommer under 2021 utvidgas så att ännu fler kommuner får möjlighet att delta.

Listan med insatser kan göras lång. Och ändå är det långt ifrån tillräckligt.

Kvinnofrid har länge varit ett prioriterat område för SKR. Sedan 2018 genomförs också en särskild kvinnofridssatsning med stöd från regeringen, som riktar sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan och förskolan samt till arbetsgivarna. Målet med satsningen är att stödja kommuner och regioner att tidigare upptäcka och förebygga våld, förbättra stödet till våldsutsatta och ge insatser till våldsutövare att förändra sitt beteende.

Det har skett en stor utveckling inom dessa frågor på senare år, men utvecklingen har också inneburit utmaningar för landets kommuner och regioner. Ansvaret för våldsutsatta skärptes i Socialtjänstlagen år 2007 och Socialstyrelsen kom med nya föreskrifter vid våld i nära relationer år 2014. Förändringarna är till sitt innehåll angelägna, men de saknar helt och hållet medföljande finansiering från staten.

För att skapa möjligheter till ett effektivt arbete i alla kommuner – små som stora – driver SKR frågan om full finansiering i enlighet med finansieringsprincipen. Kvinnofridsområdet är fortfarande inte tillräckligt resurssatt, och den stora mängd riktade tidsbegränsade utvecklingsmedel gör det svårt för kommuner och regioner att få till en långsiktig utveckling av arbetet och kvaliteten.

I mina möten med landets mindre kommuner lyfts ofta behovet av en lagändring som möjliggör avtalssamverkan kring stöd och behandling för våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnad våld. Små kommuner har av naturliga skäl inte samma kapacitet som större, men genom ökad samverkan kan vi säkra ett jämlikt stöd över hela landet.

En annan viktig fråga är att socialtjänsten måste få motsvarande lagstöd att hantera personnummerbaserade uppgifter som hälso- och sjukvården. En sådan lagändring skulle ge betydligt större möjligheter till uppföljning, jämförelser och kunskapsutveckling på nationell nivå.

SKR driver på i dessa frågor gentemot regering och riksdag. Min förhoppning är att lagstiftaren hörsammar detta och snarast går oss till mötes.

I dag är det tio år sedan Europa antog Istanbulkonventionen för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Sedan dess har föreskrifter, riktlinjer och rutiner tagits fram. Kunskapen och kapaciteten hos kommuner och regioner har ökat.

Kommuner och regioner kan och vill ännu mer. Med färre bromsklossar och bra uppbackning från staten kan vi stärka arbetet ytterligare.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset