Publicerad 2 november 2021

Hälso- och sjukvården står stadigt när det blåser

Coronakommissionens andra delbetänkande bekräftar det vi känt till under hela pandemin: Hälso- och sjukvårdens enorma kunskap och förmåga att ställa om har räddat liv. Vårdpersonalen gör enastående insatser i en period som saknar motsvarighet i modern tid.

Staffan Isling

Ända sedan mars 2020 har pandemin ställt stora krav på regionerna, som tvingats rikta resurserna till att lindra effekterna av coronaviruset. För att mäkta med trycket har sjukvården förstärkt bemanningen på IVA, akutmottagningar, ambulanssjukvård och infektionsavdelningar. Under loppet av en månad fördubblade regionerna kapaciteten i intensivvården, från cirka femhundra platser till över tusen. Det är djupt imponerande.

En avgörande faktor har varit en väl fungerade samverkan mellan regionerna inom många områden. De etablerade kontakterna mellan regionerna har succesivt skalats upp under pandemin, bland annat genom dagliga avstämningar kring intensivvården och gemensamma insatser för att öka inköpen av skyddsutrustning och läkemedel. Från SKR:s sida har vi axlat det ansvar och förtroende som landets 21 regioner och 290 kommuner har visat oss som deras medlemsorganisation. Vi har det mandat som våra medlemmar är beredda att ge oss, och i denna kris har det varit ett starkt sådant. I det fall kritik framförs mot att vi har varit aktiva och viktiga i vår samordnande roll är det lättare att hantera än om vi istället klandrats för att vara passiva eller stå handfallna.

Samtidigt som pandemin pressat sjukvården med höga antal covidfall har primärvården fått ställa om för att kunna upprätthålla all annan vård. Fler vårdkontakter har kunnat hanteras digitalt, patienter har kunnat få besök i hemmen i större utsträckning och det har tillkommit bättre möjligheter till egenvård. Under 2020 besöktes 1177.se 175 miljoner gånger och invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården har stärkts i alla regioner under pandemin. Parallellt har regionerna företagit sig en historiskt oöverträffad vaccinationskampanj, där över 80 procent av svenskarna nu är fullvaccinerade mot ett helt nytt virus.

I smittspridningens dalar har regionerna också återigen bevisat sin omställningsförmåga när resurserna växlats om till att hantera den planerade vård som tvingats skjutas upp under pandemins värsta månader. Svensk hälso- och sjukvård står onekligen stadigt när det blåser.

Vårdpersonalens höga kompetens och starka insatser är den allra viktigaste förklaringen till att de som drabbats av covid-19 har kunnat få den goda vård de fått. Men en så omfattande kraftansträngning som denna kommer alltid till ett pris. Pandemin har varit en orkan, som lämnat många av de som arbetar inom sjukvården vindbitna och i behov av vila. Möjligheten att aktivera krislägesavtalet har varit en förutsättning för att klara bemanningen när belastningen var som störst, men har samtidigt inneburit en tung arbetsbelastning för vissa medarbetare. I ett så ansträngt läge går regionerna en svår balansgång mellan invånarnas rätt till vård och medarbetarnas behov av andrum och återhämtning.

I Coronakommissionens betänkande beskrivs regeringens, myndigheternas och i viss mån regionernas agerande som senfärdigt. Och visst, jag kan givetvis konstatera att det finns delar i hanteringen där regeringen och myndigheterna hade kunnat agera snabbare för att underlätta regionernas och kommunernas arbete. Men jag vill samtidigt påminna om att regeringen många gånger agerat skyndsamt, inte minst när det gäller att säkra finansiering av extrakostnader kopplat till coronapandemin. Det är en fråga som kommissionen ska se över i sitt slutbetänkande i februari 2022.

Coronakommissionen pekar ut viktiga aspekter i pandemihanteringen som hela samhället behöver analysera och lära av för att kunna rusta samhället inför kommande kriser. För hälso- och sjukvården blir det viktigt att fortsätta utveckla den goda samverkan mellan regioner, kommuner och myndigheter som på många sätt stärkts under pandemin. Denna prövande tid har också accentuerat behovet av omställningen till en mer nära vård som just nu pågår.

Merparten av de utvärderingar som genomförs – inklusive den som pågår inom ramen för Coronakommissionens uppdrag – har ett nationellt perspektiv. I syfte att belysa det regionala och lokala perspektivet har SKR:s styrelse beslutat att tillsätta en politisk beredning som ska samla erfarenheter och lärdomar ur pandemihanteringen och peka ut möjliga strategier och insatser som kan utveckla kommunernas och regionernas arbete. Många kommuner och regioner genomför egna utvärderingar av de insatser som skett under pandemin. Slutsatserna av dessa kommer att vara viktiga för vår nya beredning att ta del av innan de ska slutrapportera sitt arbete i början av 2023.

I en vardag som så länge präglats av den akuta pandemin är det svårt att se bortom den, men runt hörnet finns en framtid där virusets vindar slutligen mojnar. Då ska välfärden stå ännu bättre rustad. Det gäller att lära av bristerna, men också att tillvarata och vidareutveckla förtjänsterna. Strävan efter att med öppenhet vrida och vända på varje sten är en stor styrka i vår samhällsmodell.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset