En utmanande sommar i välfärden

När stora delar av samhället går in i semestertider arbetar välfärdens medarbetare på. Utreder, utbildar, vårdar och vaccinerar. Räddar liv. Det blir extra tydligt just på sommaren att det är i kommunerna och regionerna man får samhället att fungera.

En på förhand tuff sommar i vården är till ända, och när vi nu på augustis sista dag slår blicken i backspegeln kan vi konstatera att regionerna i huvudsak klarat den väl. Utmaningen har, precis som under tidigare år när vi inte befunnit oss mitt i en pandemi, varit att säkra bemanningen i bland annat slutenvården och akutvården. De signaler jag har fått visar att de flesta regioner har klarat sommaren relativt väl.

Under pandemin har kommuner och regioner också agerat snabbt och kraftfullt för att på olika sätt stötta medarbetare och chefer. Arbetsgivarna har exempelvis utökat tillgången till företagshälsovården, till krisstöd och samtalsstöd, och utformat stödlistor kring psykisk hälsa i kristid. Den stora merparten av regionerna har också kunnat bevilja fyra veckor sammanhängande semester åt alla de medarbetare inom intensivvård och covid-relaterad vård som ansökt om det.

Detta har varit ett otroligt viktigt pussel för regionerna att få ihop, för att kunna säkra goda möjligheter till återhämtning och stöd för en till stora delar pandemitrött personal. De insatser och åtgärder som initierats under pandemin har varit absolut nödvändiga. Nu behöver vi utvärdera dessa insatser, dra lärdomar av vad som fungerat bra och som kan bidra till att stärka arbetsmiljön ute i verksamheterna även framgent.

Jag har också fått signaler om att vissa sjukhus och verksamhetsområden upplevt sommaren annorlunda och haft det tuffare än vanligt vad gäller frånvaro och semestermöjligheter. Särskilt inom områden med stort behov av sjuksköterskor med specialistkompetens har bemanningen varit en svår uppgift. På exempelvis Sahlgrenska i Göteborg och Södersjukhuset i Stockholm har sommaren på kvinnoklinikerna varit extremt tuff. I Norrbotten har personalfrånvaro gjort att gravida behövt åka extra mil för att exempelvis genomföra ultraljudsundersökningar.

Situationen belyser den svåra balansgång regionerna ständigt behöver hantera. Personalen behöver – i år kanske mer än någonsin – sin återhämtning och semester, samtidigt som patienterna måste få den vård de har rätt till vid den tidpunkt då den behövs. Sommarbemanningen i vården är alltid en utmaning, även när samhället inte har drabbats av en global pandemi och en lång period med ökat vårdbehov.

Inom kommunala verksamhetsområden, som exempelvis socialtjänsten och äldreomsorgen, vittnar många kommuner om att sommaren varit lugnare jämfört med förra året. Att smittspridningen har varit relativt låg i samhället och att de allra flesta inom äldreomsorgen, såväl brukare som personal, är vaccinerade har förstås minskat både stress och oro.

Just vaccinationerna är en nyckel som låser upp många dörrar. I förra veckan skickade SKR en lägesrapport till regeringen som visar att samtliga regioner har nått de uppsatta delmålen i vaccineringen mot covid-19. Det är givetvis enormt glädjande. Men vaccineringen behöver förstås fortsätta, ett stort arbete kvarstår för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i alla delar av befolkningen.

Nu blir det viktigt att staten ger regionerna en så god planeringshorisont som möjligt inför den fortsatta vaccineringen med en eventuell tredje dos eller vaccinering av yngre barn. Att regionerna med fortsatt framgång kan ta sig an vaccinationskampanjen är den enskilt viktigaste faktorn för att vi ska lyckas ta oss ut ur pandemin och lätta på trycket för alla de som arbetar inom välfärden.

Alla vuxna har ett ansvar för att skydda sig mot covidsjukdom som kräver sjukvård och för att inte sprida smittan. Genom att ta vaccinet får vi ett bra skydd, både för oss själva och andra.

Staffan Isling

Tidigare krönikor