Publicerad 2 mars 2021

Öppna förskolan visade Khadija det riktiga Sverige

För många nyanlända familjer bygger Öppna förskolan en bro till det svenska samhället. Med språkundervisning och samhällsinformation är det ett integrationsprojekt som verkligen gör skillnad.

För några år sedan satt Khadija ensam i sin lägenhet i Stockholm, med en tvåårig dotter och en nyfödd son. Hon kände sig isolerad, ledsen och utan vänner. Det var svårt att finna sig tillrätta i det nya hemlandet och saknaden efter mamma i Marocko var stundtals outhärdlig. Men så en dag förändrades tillvaron.

Vid ett rutinbesök på barnavårdscentralen fick Khadija tips om öppna förskolan i Rågsved. Här skulle det finnas människor som bryr sig och har gott om tid att hjälpa till. Hon kände sig nervös inför sitt första besök, men väl på plats blev hon mottagen med öppna armar. Det var som att porten till det riktiga Sverige hade öppnat sig. Landet som fram till alldeles nyss hade känts svårtillgängligt och stängt förvandlades plötsligt till någonting varmt och välkomnande. Khadijas budskap till andra nyanlända föräldrar är tydligt: Gå till öppna förskolan. Här får ni lära er allt ni behöver om det svenska samhället.

SKR lämnade i dagarna en slutrapport till regeringen om överenskommelsen ”Öppen förskola för språk och integration”, som visar att de olika insatserna ger goda resultat. Öppna förskolan finns i över tvåhundra kommuner, varav ett drygt hundratal har verksamhet som vänder sig mot nyanlända föräldrar, i första hand kvinnor.

Öppna förskolan främjar kvinnornas etablering genom språkträffar, samhällsinformation och stöd att bli en tryggare förälder. Här får familjerna också kunskap om förskolans betydelse för barnens utveckling, vilket kan vara avgörande för dem som kommer från en kultur där kutym är att mammorna stannar hemma istället för att barnen går i förskola. Tillsammans med andra insatser bidrar öppna förskolan till att förebygga fattigdom och utanförskap, både för föräldrarna och deras barn.

Khadija berättar bland annat om hur öppna förskolan lärt henne vardagliga saker som att cykla och att åka buss med barnvagn. Hon har lärt sig om viktiga normer i samhället och fått tillgång till svenskundervisning tillsammans med andra föräldrar och deras barn. Khadijas tvåårige dotter har också haft många roliga stunder, med nya vänner, lek och vardagsträning i svenska språket. Om nyanlända mammor får stöd i sin framtidstro och strävan efter att närma sig arbetsmarknaden blir de också förebilder för sina barn, som i sin tur får bättre möjligheter att etablera sig i Sverige. Tidiga insatser för att stärka mammornas etablering skapar bättre förutsättningar för hela familjen.

Arbetet med att stödja nyanlända föräldrar till minskad utsatthet och ett bättre liv ger inte bara rent mänskliga vinster. Att förkorta etableringstiden med endast ett år för de kvinnor som kommit till Sverige de senaste tio åren skulle kunna innebära 500 miljoner kronor årligen för kommunsektorn, i form av skatteintäkter och minskade kostnader för bidrag. Vi vet sedan tidigare att etableringen för kvinnor tar betydligt längre tid än för män, och vissa kvinnor kommer aldrig ens in i sådana insatser som kan leda till egen försörjning. Samtidigt är Sverige i stort behov av arbetskraft, inte minst i välfärdssektorn. Varje lyckad satsning på mammor som Khadija är således en vinst inte bara för familjen, utan för hela Sverige.

Jag vet att det finns många fler som Khadija, som har fastnat på tröskeln till sitt nya hemland och behöver en knuff för att ta sig hela vägen in. Öppna förskolan har redan hjälpt många att snabbare komma in i vårt samhälle. Min förhoppning är att den med fortsatta investeringar kommer att hjälpa ännu fler.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset