Publicerad 15 april 2021
Debatt

Svenskt Näringsliv har fel om komvux

Svenskt näringsliv utelämnar central information om hur komvux fungerar och vi delar inte åsikten att lösningen är att staten pekar med hela handen. Det skriver SKR i en replik.

SKR och Svenskt Näringsliv är överens om att fler individer behöver en yrkesutbildning. Både näringslivet och välfärden står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens.

Däremot går våra åsikter isär när Svenskt Näringsliv hävdar att kommunerna misslyckas med vuxenutbildningen (Altinget, 8/4). Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) spelar en avgörande roll för att bryta långtidsarbetslöshet, nyanländas etablering och samhällets kompetensförsörjning.

Tyvärr utgår Svenskt Näringsliv från tre viktiga faktafel och utelämnar central information om hur komvux fungerar idag:

  1. Kommunerna är inte ansvariga för urvalsreglerna. För många kommuner hade det varit önskvärt med ökade möjligheter att möta kompetensutvecklings- och omställningsbehov liksom att kunna stödja individer som vill yrkesväxla. Regeringens prioriteringsordning för urvalsregler, som presenterades tidigare i år, gör tyvärr att dessa grupper hamnar väldigt långt ned.
  2. Regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) finansieras inte enbart av staten. Yrkesvux styrs av ett ettårigt statsbidrag där kommunerna inte bara erhåller medel utan ett krav är att kommunerna måste gå in med 50 procents medfinansiering för de platser man söker statsbidrag för. För 2021 är kravet 30 procent. I mars 2020 utlovade visserligen regeringen att staten skulle stå för hela finansieringen under 2020. Ett år senare väntar kommunerna fortfarande på besked om det löftet kommer att infrias.
  3. Yrkesvux utbud är inte taget i luften eller enbart för kommunala behov. Det stämmer att utbudet är betydligt större, cirka 50 procent är utbildningar inom barn- och fritid och vård- och omsorg. Behoven av arbetskraft inom dessa sektorer är enorma och omfattar inte bara kommuners kompetensförsörjning, utan även privata utförares. Det är inte heller bara yrkesvux som står för branschers kompetensförsörjning utan Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har en roll vars utbud domineras av andra branscher.

Yrkesvux behöver och ska förstås utvecklas ytterligare. Kommunerna har dock under de senaste åren byggt ut yrkesvux på ett exceptionellt sätt. De har skalat upp från cirka 9 000 statsbidragsfinansierade platser 2016 till cirka 49 000 platser 2019. Därutöver möjliggjorde den kommunala medfinansiering ytterligare cirka 45 000 platser, det var alltså över 90 000 elever 2019 i yrkesvux. Trots att det tar tid att bygga ut en organisation, rekrytera lärare och i synnerhet att upphandla utbildningar finns flera exempel på kommuner som byggt ut sitt utbud och ökat sin kommunala medfinansiering avsevärt.

Kommunerna har självfallet också ett intresse av att den lokala arbetsmarknaden kan rekrytera den kompetens de har behov av. Svenskt Näringsliv utelämnar anledningen till varför kommunernas utbud inte alltid är bredare.

Det är ett faktum att söktrycket till många yrkesutbildningar har varit för lågt. Det är också ett skäl till att en del kommuner tvingas ställa in planerade utbildningar. SKR delar inte åsikten att lösningen på det problemet är att staten pekar med hela handen. Sökande till yrkesutbildningarna blir inte fler bara för att staten bestämmer hur många platser det ska finnas. Dels krävs det kännedom om den lokala och regionala arbetsmarknaden för att kunna planera och dimensionera utbildning. Dels behöver yrkesutbildningarna bli mer attraktiva för alla potentiella sökande. Här finns ett gemensamt jobb att göra för Svenskt Näringsliv, för deras branschorganisationer och för kommunerna. Jag hoppas att vi kan jobba tillsammans med det.

SKR vill se följande för att utveckla komvux och ett bredare yrkesvuxutbud:

  • Stabilare finansiering istället för ett årligt beslut om statsbidrag, speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar.
  • Starkare incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjningsperspektiv.
  • Nationella resurser till stödjande insatser i utbildningen, exempelvis språkstöd och specialpedagoger.

Dessa tre insatser skulle kraftfullt förbättra för fler vuxna att läsa och fullfölja en yrkesutbildning. Precis det som både Svenskt Näringslivs och SKR vill se.

Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sverige Kommuner och Regioner (SKR)

Publicerades på Altinget debatt den 15 april 2021

Läs vidare

Sakkunnig

Kristina Cunningham
Utredare

Pressjour

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset