Publicerad 27 april 2021
Debatt

Replik: Faktafel i diskussionen om vården riskerar att leda oss fel

Just nu sliter vårdpersonal och ansvariga hårt för att vårda svårt sjuka covid-patienter och för att rädda liv. Hela den vuxna befolkningen erbjuds också vaccin.

Staffan Isling, vd SKR

Staffan Isling

Samtidigt pågår debatten om hur sjukvården fungerar. Debatten behövs, vi ska förstås lära av den pågående pandemin. Men låt oss göra det utifrån fakta.

Professorn i statsvetenskap, Bo Rothstein, menar i en debattartikel på DN Debatt (22 april) att vaccineringen skulle fungera bättre om en statlig myndighet ansvarade för den och att sjukvården styrs ”laglöst”. Den som läser professor Rothsteins inlägg bör känna till följande fakta:

  • Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för prioritetsordningen när det gäller vaccineringen mot covid-19. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation, som regionerna följer vaccineras de äldsta och sköraste först och därefter befolkningen i åldersordning och med hänsyn tagen till socioekonomiska faktorer i varje fas. Dessutom ska vaccineringen ske så effektivt som möjligt. Inom tre veckor ska 80 procent av personer över 65 år vara vaccinerade med en dos. Det målet kommer att nås.
  • Hälso- och sjukvårdslagen gäller för hela befolkningen i Sverige. Den är beslutad av riksdagen och följs på regeringens uppdrag upp av tillsynsmyndigheterna. Alla sjukvårdshuvudmän arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Det kan vara lockande att, som Bo Rothstein, röra ihop den lagstadgade rätten till sjukvård med hur regeringen och regionerna samverkar kring olika satsningar, men det bidrar inte till en konstruktiv diskussion.
  • Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tecknar överenskommelser på områden som är särskilt viktiga för fortsatt utveckling av hälsa, vård och omsorg i kommuner och regioner. Det är helt och fullt transparenta satsningar, som regeringen fattar beslut om, och verksamheterna, som får del av satsningarna granskas på samma sätt som hela hälso- och sjukvården uitfrån de lagar och regelverk som finns för vården. SKR ingår dessa överenskommelser på uppdrag av regionerna. Det är alltså inte så, som Bo Rothstein påstår, att dessa överenskommelser sker utanför hälso- och sjukvårdslagens ram eller utan insyn.
  • Enligt Förtroendebarometern har nu 81 procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården. Det är betydligt högre än många andra aktörer. Förtroendet har ökat under pandemin. Det finns inget som visar att statligt organiserad sjukvård skulle möta patienternas behov bättre. Statskontoret har gång på gång påvisat att den statliga styrningen av regioner och kommuner är alltför detaljerad och omfattande. Det är lokalt och nära patienterna som kunskapen om behoven och förutsättningarna finns. Det ger tydligen också ett ökat förtroende hos dem som vården är till för.
  • Enligt den senast tillgängliga statistiken från OECD är sjukvården i Sverige bland dem med högst kvalitet och få länder utökade kapaciteten inom intensivvården som Sverige under pandemins första våg, vilket tyder på en snabb omställningsförmåga och flexibilitet.

Utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård behöver förstås diskuteras. Det är en viktig diskussion om långsiktigt hållbar finansiering för att möta demografiska utmaningar, om vård närmare patienterna, om kompetensförsörjning och om ökad digitalisering där det bidrar till högre kvalitet.

Faktafel och överdrivna formuleringar om laglöshet i diskussionen om vårdens utveckling är alltid olyckliga och riskerar att vi drar fel lärdomar. De riskerar helt enkelt att ge oss fel lösningar på dagens och morgondagens utmaningar.

Staffan Isling, vd Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Repliken publicerades på Dagens Nyheters debattsida den 27 april 2021

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.