Publicerad 8 februari 2021
Debatt

Regeringen måste stärka Sveriges vattenmiljöarbete i EU

Svenska intressen måste bättre tas tillvara i EU när det gäller vatten­rening och avlopp. Den nya klimat- och miljö­ministern behöver snabbt sätta sig in i frågorna.

Sverige har nu fått en ny klimat- och miljöminister. En mycket viktig uppgift för Per Bolund är att öka Sveriges engagemang och inflytande i EU:s vattenmiljöarbete. Ett väl fungerande vattenskydd är avgörande för både vårt land och omvärlden och Sveriges regeringar har under flera år varit alltför overksamma, inte minst på EU-nivån.

Sveriges politiska engagemang i EU-frågor på vattenområdet behöver öka väsentligt. En nyligen publicerad rapport visar att Sverige under de senaste åren blivit mer reaktiv, byråkratisk och sluten i sitt EU-arbete. Flera utredningar har pekat på att utbytet mellan staten och övriga samhället har minskat över tid och att det finns brister i hur EU-frågorna hanteras, inte minst hur regeringen inhämtar information från och förankrar beslut i det omgivande samhället.

Det svenska agerandet får tyvärr en del allvarliga konsekvenser för Sverige. Allt oftare får kommuner inte tillstånd att bygga ut reningsverk för att skydda miljön när deras befolkningar växer. Anledningen är att EU:s ramdirektiv för vatten sätter stopp när reningsverket inte kan kompensera utsläpp från fler människor med bättre teknik. Det är närmast omöjligt för svenska reningsverk med en redan mycket hög reningsgrad. Två exempel på en växande lista:

  • Käppalaverket i Stockholm, ett effektivt reningsverk för 700 000 människors avloppsvatten, har tvingats neka kommuner med mindre effektiva reningsverk att ansluta sig. Utsläppen från norra Storstockholm till en redan överbelastad Östersjön blir därför sammantaget större. Det blir dessutom svårare att möta den ökande befolkningen i norra Storstockholm.
  • Åstorps kommun har nekats tillstånd till ett nytt och mer effektivt reningsverk, trots att länsstyrelsen i sitt beslut ansåg att det vore bättre för havs- och vattenmiljön om den hade fått ge tillstånd.

När EU-kommissionen inledde utvärderingen av ramdirektivet för vatten för drygt två år sedan borde regeringen agerat tidigt för att åtgärda problemen. Dessvärre hände ingenting, trots påtryckningar från bland andra SKR och Svenskt Vatten. Det är anmärkningsvärt att regeringen och den tidigare miljöministern inte såg den konflikt med viktiga miljövärden i Sverige som direktivet innebär. Den konflikten såg dock riksdagens EU-nämnd, som fick regeringen att i ett sent skede peka på problemet i EU:s ministerråd. Tyvärr blev det ingen ändring av ramdirektivet. Därefter har en enig Miljömålsberedning nyligen uppmanat regeringen att uppmärksamma reningsverkens problem.

Regeringen har nu chansen att agera i den angelägna och närbesläktade frågan om EU:s avloppsdirektiv. EU-kommissionen inledde en revison i frågan 2020 och för att påverka är det av yttersta vikt att Sverige tar en aktiv roll. Det är ett ansvar som en ny miljöminister nu skyndsamt måste ta.

Faktum är att Sverige har blivit stämd av EU-kommissionen för att vi idag inte klarar kraven i avloppsdirektivet. Problemet är att reglerna inte tar hänsyn till förhållandena i norra Europa. Reningsteknik som bygger på biologi fungerar dåligt i vårt kalla klimat. Framöver riskerar därför svenska staten mångmiljonböter, och kommunerna dyra investeringar, utan påvisbar miljönytta.

Till skillnad från flera andra europeiska länder är Sverige glest befolkat, med långa avstånd, ett kallt klimat, med väldigt många sjöar och många, små utspridda reningsverk. Allt detta avgör hur EU:s lagstiftning påverkar vårt land.

Flera andra EU-länder och aktörer driver redan på för att anpassa avloppsdirektivet efter sina behov, ofta med tätbefolkade områden med få, men stora reningsverk.

Nu krävs både ett proaktivt arbete från den svenska regeringen gentemot EU-kommissionen och i ministerrådet samt en tät dialog med kommuner – de som oftast genomför EU:s lagstiftning i praktiken. Sverige behöver tidigt engagera sig i EU:s lagstiftningsprocesser och samla in kunskap och synpunkter från myndigheter, kommuner, näringsliv, forskare och miljörörelse. I andra länder ser vi exempel på hur olika samhällsaktörer tidigt involveras i EU-förhandlingar genom formaliserade beredningsgrupper. En sådan process påverkar lagstiftningens kvalitet positivt och underlättar genomförandet.

Vi uppmanar den tillträdande miljöminister att omgående säkerställa att Sveriges intressen tas tillvara i EU:s revision av avloppsdirektivet genom att:

  • arbeta för att rädda reningsverken och svenskt vattenskydd. När ramdirektivet för vatten inte blev reviderat måste möjligheten att få bygga och bygga ut miljöskyddande avloppsreningsverk nu säkerställas genom ändringar i avloppsdirektivet.
  • säkerställa att avloppsdirektivet anpassas efter förutsättningarna i Sverige. På flera punkter behöver kraven skärpas, inte minst för att skydda Östersjön och andra vatten. Samtidigt behöver direktivet ta hänsyn till de olika villkor som finns inom EU vad gäller klimat, geografiska förutsättningar samt hur glest befolkat det är. Lagstiftningen måste utgå ifrån var riskerna är störst.

SKR och Svenskt Vatten ser fram emot en dialog med miljöministern om hur vi skapar det bästa möjliga avloppsdirektivet för Sverige och hela EU.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner

Elisabeth Unell, ordförande Svenskt vatten

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 8 februari 2021

Läs vidare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.