Publicerad 26 september 2021
Debatt

Gör de justeringar som krävs för att skydda välfärden

Regeringen meddelade nyligen att man går vidare med ett i princip oförändrat förslag om en s k riskskatt för banker och andra kreditinstitut. En intäkt från skatten fanns med i den budgetproposition som regeringen presenterade 20 september.

Vi har, i gemensamma svar i två remissrundor, varit tydliga med hur vi ser på förslaget: regeringens linje är oacceptabel.

Det centrala problemet är att regeringen, genom att fullt ut inkludera det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest, avser låta skatten slå direkt även mot välfärdens investeringar.

Kommuninvest, som ägs och garanteras av 293 kommuner och regioner, arbetar för att utan vinstsyfte förse välfärden med billiga och stabila lån. Pengar lånas upp på kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Kommuninvest står i nuläget för uppemot 60 procent av den samlade långivningen till kommunsektorn. Driftskostnaden ligger på ca 260 miljoner kr per år. Skatten skulle uppgå till ca 280 miljoner kr för 2022 och ca 330 miljoner kr från 2023 och framåt.

Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte skulle skattesmällen, som alltså skulle ge en kostnadsökning på närmare 130 procent, direkt behöva omsättas i markant höjda räntor på lånen till kommunsektorn. Detta skulle leda till en fördyring av ett mycket stort antal helt nödvändiga investeringar i välfärden: i förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler, sjukhus etc.

För att dämpa de negativa effekterna av de framtvingade räntehöjningarna skulle vissa större kommuner och regioner sannolikt se sig nödgade att flytta en del av sin upplåning från Kommuninvest till i första hand egna marknadsprogram. Detta skulle ge försämrade storskalighetsfördelar för Kommuninvest och därmed ytterligare höjningar av räntorna. De små och medelstora kommunerna skulle drabbas särskilt hårt. De har som regel inga egna marknadsprogram eller några möjligheter att få rimliga villkor hos bankerna – och skulle därför i hög grad tvingas bära de ökade räntekostnaderna.

Utöver de ekonomiska konsekvenserna är det besvärande att regeringen, genom sitt förslag, inte förmår ta större hänsyn till kommunal samverkan. Det går inte att, å ena sidan, säga sig vilja prioritera samverkan och att, å andra sidan, rikta en helt omotiverad skattesmäll mot ett mycket välfungerande och viktigt samverkansverktyg. Ett sådant agerande hänger inte ihop.

Det enda rimliga är att skapa ett undantag för Kommuninvest. Ett sådant är lätt att motivera – med hänsyn både till välfärden och själva syftet med riskskatten.

Det huvudskäl som anges till införandet av riskskatten är att beskattningen bör öka av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Enligt Riksgälden, regeringens egen expertmyndighet, är Kommuninvest inte ett sådant institut. Kommuninvest hör i stället – med ägarnas garantier, ordentliga säkerhetsbuffertar och den mycket låga risken i utlåningen – till en kategori av utpräglade lågriskinstitut.

Detta handlar även om förtroende. Om regeringen litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.

Det finns goda möjligheter att åstadkomma en välavvägd undantagslösning. Regeringen har, enligt uppgift, haft en svår underhandsdialog med EU-kommissionen om ett eller ett par alternativ. Men efter det återstår alltjämt andra alternativ som definitivt kan fungera. Kommuninvest har presenterat konkreta förslag till lösningar som skulle gå att genomföra.

Ett besked från regeringen under sommaren var att det möjligen, även om det inte finns några garantier, skulle gå att skapa ett undantag. I så fall skulle det krävas ett omtag som tar mer tid. Någon sådan tid, hävdar regeringen, finns inte. Vi har hela tiden pekat på att det existerar snabba lösningar. Men om regeringen ändå insisterar på att det behövs mer tid så måste regeringen helt enkelt ta sig den tiden.

Ibland är det nyttigt att stanna upp och tänka till. Där befinner sig regeringen just nu. Är man verkligen beredd att rikta en helt omotiverad skattesmäll mot välfärden bara för att den nya riskskatten ska drivas igenom med en hårt pressad tidtabell? Är men verkligen redo att så tydligt låta välfärdsinvesteringar och kommunal samverkan komma i andra hand? Vår uppmaning är enkel: Se till att göra de justeringar i förslaget som krävs för att skydda välfärden! Det kan väl inte vara för mycket begärt?

Anders Knape, ordförande SKR
Göran Färm, ordförande Kommuninvest Ekonomisk förening

Debattartikeln publicerades i Upsala Nya Tidning den 25 september 2021

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset