Publicerad 4 juli 2021
Nyhet

Fler riktade statsbidrag leder utvecklingen åt fel håll

SKR publicerar idag en ny rapport om statsbidragen och deras utveckling. Tvärtemot statens löften har antalet och omfattningen av de detaljstyrande statsbidragen ökat under 2010-talet.

Annika Wallenskog, chefsekonom, SKR

Annika Wallenskog

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i en ny rapport samlat kunskap och erfarenheter av hur statsbidragen används för statens styrning av välfärdsverksamheter i kommuner och regioner. De generella statsbidragen utgör den största delen av bidrag från staten till kommunsektorn, men omfattningen av och antalet riktade statsbidrag har ökat kraftigt. Under perioden 2012 till 2018 ökade de riktade statsbidragen med 60 procent från 28 till 44 miljarder kronor.

Generella, värdesäkrade och nivåhöjande statsbidrag efterfrågas

I rapporten redovisas en enkät om statsbidrag, besvarad av landets kommun- och regionstyrelseordföranden under våren 2021. 94 procent av de som svarade instämde helt och 6 procent delvis i att statsbidrag i första hand ska vara generella och nivåhöjande, det vill säga permanenta och ta hänsyn till den demografiska utvecklingen.

– De detaljstyrande, riktade och tillfälliga statsbidragen bidrar bland annat till osäkra planeringsförutsättningar för kommuner och regioner. De bidrar dessutom till mindre effektivitet i verksamheterna, svårigheter i ansvarsfördelning mellan stat och kommun och i vissa fall även till att öka skillnaderna mellan olika kommuner och regioner, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Kommun- och regionstyrelseordförande instämmer i enkätstudien att det kan finnas situationer där riktade statsbidrag kan vara ett bra komplement. Det kan handla om att stödja eller påskynda en viss utveckling – exempelvis digitalisering eller infrastrukturinvesteringar – eller när enskilda kommuner och regioner tar på sig samordnande uppdrag för kostnader och intäkter, på det sätt som sker nu under pandemin eller som skedde under flyktingkrisen 2015-2016.

Avveckla kostnadsdrivande statsbidrag

Även statliga myndigheter ser problem med de riktade statsbidragen. Både Statskontoret och Riksrevisionen har i analyser konstaterat att syftet med riktade statsbidrag ofta inte nås och att de skapar stor meradministration och kan leda till större skillnader mellan olika kommuner.

SKR lyfter i rapporten hur statsbidragssystemet bättre kan användas i den statliga styrningen framåt. Bland annat föreslås att flera, mindre riktade statsbidrag kan klustras till större och att riktade statsbidrag efter en viss tid omvandlas till generella, nivåhöjande och värdesäkrade statsbidrag.

– Ett första steg är att se till att avveckla statsbidrag som driver kostnader och att riktade statsbidrag efter två år, övergår till att bli generella. Ett annat sätt är att ett antal mindre, detaljstyrande statsbidrag klustras ihop till större, exempelvis de cirka 60-70 olika som idag går till varierande ändamål i skola och förskola, säger Annika Wallenskog.

Läs vidare

Pressjour

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset