- Startsida
- SKR
- Om SKR
- Styrelse och beredningar
- Handlingar och beslut, styrelsen
Handlingar och beslut, styrelsen
Här finns de handlingar som SKR:s styrelse har tagit beslut om. Du hittar exempelvis remissyttranden, överenskommelser, skrivelser, hemställan och protokoll.
Du kan söka nedan eller filtrera fram det du söker.
Om du vill ha äldre ärenden eller beslut från tidigare år, kontakta SKR:s registratur.
Visar 606 handlingar, beslut.
-
Betänkandet tar i huvudsak upp frågan om att samla ansvaret för behandling för personer med skadligt bruk och beroende hos en huvudman. Förslaget är att regionernas hälso- och sjukvård ska ansvara för all behandling av skadligt bruk och beroende, vilket då innebär en perspektivförskjutning för socialtjänstens arbete med målgruppen.
-
SKR anser att det är angeläget med ett säkerställande av att den pågående utredningen Ändamålsenligt utlämnande av läkemedelsstatistik S 2021:01 får förutsättningar att leverera ett resultat som är långsiktigt och hållbart. En rättslig reglering för utlämnande av försäljningsstatistik för hela läkemedelsmarknaden är nödvändig och med utredningens nuvarande uppdrag, tidsram och resurser bedömer SKR att det inte finns tillräckliga förutsättningar för detta.
-
I såväl vardag, fredstida kriser som vid höjd beredskap är det viktigt att hälso- och sjukvården i Sverige har en god gemensam skyddsnivå mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN). Det är sällan CBRN-händelser inträffar, men när så sker krävs specifik utrustning och kompetens.
-
Betänkandet tar i huvudsak upp frågorna om förstärkt straffrättsligt skydd för samhällsnyttiga funktioner så som sjukvård, skola, social- och räddningstjänst, förstärkt straffrättsligt skydd för journalister samt om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och om straffskalan för brott mot tystnadsplikten bör skärpas.
-
Betänkandet tar i huvudsak upp frågan om det behövs åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering. Kansliets förslag är att förbundet ställer sig bakom utredningens förslag avseende ändringen i diskrimineringslagen angående offentlig verksamhet men avstyrker utredningens förslag avseende förstärkning av skyddet när det saknas enskild skadelidande samt avstyrker förslaget avseende utvidgat skydd mot trakasserier och hot mot arbetstagare från tredje man.
-
Betänkandet tar i huvudsak upp frågan om hur regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott kan förbättras och hur det kan säkerställas att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i sådana utredningar.
-
I utredningens slutbetänkande har utredningen bland annat haft att överväga behov att ett utpekat ansvar för samordningen av säkerhetsfrågor i valadministrationen och förbättra möjligheten för väljargrupper med svårighet att med nuvarande röstningsförfarande utnyttja sin rösträtt. Utredningen har dessutom tagit ställning till följande frågor rörande förutsättningar för att överklaga val, digitala röstkort, val vid allvarliga fredstida kriser och rekrytering och utbildning av röstmottagare.
-
I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv.
-
SKR ser behov av nya och förstärkta ersättningar till kommuner kopplat till mottagande av massflyktingar och ett eventuellt kommunalt ansvar för mottagande och boende. Det är i dagsläget svårt att överblicka alla tänkbara konsekvenser av mottagandet, varför de nedanstående punkterna kommer att behöva kompletteras när ett eventuellt regelverk om kommunalt uppdrag tagits fram, och sannolikt också efter att regelverket tillämpats en period. Frågan kommer att bli avhängig långvarigheten i skyddsbehovet.
-
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hemställer att regeringen skyndsamt genomför förändringar i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., nedan kallad asylersättningsförordningen. Ändringarna möjliggör för kommuner att, utan omfattande administrativa insatser, få ekonomisk kompensation för de insatser som görs för de som flyr från Ukraina och väntar på att få ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket samt de som har fått ett uppehållstillstånd med stöd av det så kallade massflyktsdirektivet och som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).