Vård och socialtjänst samverkar strukturerat om arbetslösa som har ohälsa och ekonomiskt bistånd

I Malmö arbetar man efter modellen ”Kryddgården”. Det är en form av fördjupad samverkan mellan primärvård, socialtjänst och arbetsmarknadsverksamhet. Den används när arbetslösa personer med ohälsa och ekonomiskt bistånd behöver ha kontakt med primärvården.

Kort sammanfattning

Kryddgårdenmodellen har under flera år skapat ett nära samarbete mellan primärvården och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Modellen stöttar arbetslösa som har ekonomiskt bistånd och ohälsa att komma ut i arbete eller studier.

Samverkan mellan organisationerna har förbättrats tack vare att man använder dokumentet ”Hälsoförfrågan” i kommunikationen. Dokumentet fungerar som ett verktyg för tydlig och relevant information vid planering av individens aktiviteter.

Hälsoförfrågan, Malmö (PDF) Pdf, 213 kB.

Vårdcentralernas rehabkoordinatorer har en viktig roll genom att

• hantera hälsoförfrågningar
• förbereda, ha dialog med läkare och representera vårdcentralen vid SIP-möten
• vara kontaktpersoner.

Kryddgårdenmodellen följer principerna för Nära vård. Det innebär ett personcentrerat och samskapande stöd för individen.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Många arbetslösa individer med ohälsa saknar sjukpenninggrundande inkomst och är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Sedan 2015 har vårdcentralen Kryddgården och socialtjänsten samarbetat för att dessa personer ska få bättre stöd och aktiv planering mot arbete eller studier.

Socialsekreterare saknade ofta viktig information för att kunna hjälpa individerna. Primärvården utfärdade många sjukintyg, men det bidrog inte till att individen gjorde framsteg utan riskerade i stället att de blev passiva.

Redan 2019 började vårdcentralen och socialtjänsten att använda dokumentet ”Hälsoförfrågan”. Det förbättrade samarbetet mellan primärvård, arbetsmarknadsverksamhet och socialtjänst.

Genomförande

För att sprida arbetssättet startade ett projekt finansierat genom FINSAM-medel.Finsam.se

Projektgruppen har arbetat utifrån en projektplan som styrgruppen tagit fram.

Projektgruppen bestod av medarbetare från

• primärvården
• arbetsmarknadsavdelningen
• enheten för ekonomiskt bistånd

Gruppen har haft regelbundna möten och genomfört informations- och utbildningsinsatser inom organisationerna.

De har även startat ett forum för rehabkoordinatorer som träffas två gånger per termin.

Primärvårdens rehabkoordinator har stöttat socialtjänsten med rådgivning kring hälsoaspekter.

Varje organisation har haft en heltidstjänst för detta arbete. Primärvården har efter hand utökat projektgruppen med tre rehabkoordinatorer som jobbar med åtta vårdcentraler. Projektet utvärderar fortlöpande arbetet tillsammans med samordningsförbunden.

Det här har arbetet lett fram till

• Arbetet har skapat en gemensam syn där fokus är riktat mot tidiga processer och respekt för varandras roller i stället för sjukintyg.
• Kontakten mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och primärvården har blivit smidigare. Socialsekreterare, arbetsmarknadssekreterare, läkare och individerna är nöjda med arbetssättet. Kryddgårdenmodellen har gjort arbetet med arbetslösa personer som har ekonomiskt bistånd och ohälsa effektivare i båda organisationerna.
• Tack vare extra medel från FINSAM kunde en rehabkoordinator rekryteras 2023 för att stödja och utveckla arbetssättet på flera vårdcentraler. År 2025 finns tre rehabkoordinatorer som hjälper åtta vårdcentraler med fortsatt förankring.
• Det finns fortfarande behov av insatser för att skapa enhetligt, tillgängligt och samordnat personcentrerat stöd.

De viktigaste slutsatserna

Det behövs

• samsyn kring arbetsmodellen och en utsedd projektgrupp som driver arbetet
• regelbunden uppföljning för att säkerställa att arbetssättet i modellen följs i organisationerna
• finansiering för rehabkoordinatorernas utökade roll. Där kan samordningsförbundens FINSAM-medel vara en möjlighet.

Lars berättar

Efter två års arbetslöshet och hälsoproblem som försvårade möjligheten till arbete, fick 52-årige Lars Bruman stöd genom Kryddgårdenmodellen.

Med hjälp av ett samordnat individuellt planeringsmöte (SIP) och stöd från flera aktörer, har Lars fått tillbaka både framtidstro och verktyg för att närma sig arbetslivet.

”För första gången på många år var det någon som verkligen lyssnade” - Finsam i Malmö

Karina Mattson Nilholm
Region Skåne
Primärvården Malmö
Karina.MattssonNilholm@skane.se

Gerda Johansson
Malmö stad
Ekonomiskt biståndGerda.Johansson@malmo.se

Åsa Nord Ahlgren
Malmö stad
ArbetsmarknadsavdelningenAsa.NordhAhlgren@malmo.se