Så kan kommunerna få fart på delningsekonomin – lärdomar från Karlstad

Det är inte bara i stora städer som delningsekonomin håller på att ta fart. Karlstad kommuns arbete med delningsekonomi har visat att den också fungerar i mellanstora och mindre kommuner – ibland till och med lite bättre än i stora städer.

Sammanfattning

Delningsekonomi uppfattas ibland som ett storstadsfenomen, men att låna, hyra och på andra sätt dela på resurser är vanligt även på landsbygden, även om formerna för det ofta är mer informella och analoga i stället för digitala. Om delningsekonomi-lösningar bygger på mindre kommuners styrkor, till exempel att det där ofta finns ett större mått socialt kapital, så kan de bli framgångsrika.

Kommuner har generellt en mycket positiv syn på delningsekonomi, men är osäkra på hur man kan främja den. Faktum är att det finns många olika verktyg som kan bidra till ökad delningsekonomi, vilket Karlstads kommuns arbete visar. Exempel på verktyg återfinns i ”Kommunernas handbok till delningsekonomi” som Karlstads kommun tagit fram.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Delningsekonomi beskrivs ofta som ett storstadsfenomen där städer som Seoul eller New York och globala tjänster som Airbnb i regel lyfts fram. Men vissa typer av projekt och delningslösningar kan i vissa fall funka ännu bättre i mindre orter.

Cirkulär ekonomi tidigt prioriterat

Frågor om hållbarhet och cirkulär ekonomi har varit högt prioriterade i Karlstad i många år och är en given del av kommunens verksamhet. Hösten 2018 skickade kommunen en projektansökan till Sharing Cities-samarbetet, finansierat av Viable Cities. Den övergripande frågeställningen var ”Vilken roll kan mindre städer spela inom delningsekonomin, och hur kan deras arbete drivas?”. Syftet med projektet var att stärka delningsekonomin och minska miljöpåverkan från konsumtion i kommunen.

Genomförande

Arbetet med Sharing Towns, eller ”Karlstad delar” som satsningen kallades lokalt, delades in i tre arbetspaket. Syftet med tre arbetspaketen var:

1. Att stärka utbudet av delningslösningar
2. Att stärka efterfrågan av delningslösningar
3. Att stärka de övergripande förutsättningarna

Satsningen hade en utforskande karaktär.

Arbetspaket 1 stöttade utvecklare av tjänster

Inom arbetspaket 1 stöttades initiativ och personer som ville utveckla en delningsekonomi-tjänst av något slag. Exempel på tjänster som projektet arbetade med var Fritidsbanken för utlåning av sport- och fritidsutrustning), Rekoroben för utlåning av kläder genom medlemskap och Sola Byggåterbruk för återanvändning av byggmaterial och inredning.

Arbetspaket 2 engagerade invånare att använda tjänsten

Arbetspaket 2 handlade om att engagera invånarna till att använda dessa tjänster och fokuserade därför till stor del på kommunikationsinsatser. Ett exempel är arbetet med Smarta Kartan som guidar invånarna till att upptäcka delningsekonomin i sin kommun.

Arbetspaket 3 inspirerade andra små- och medelstora kommuner

Inom arbetspaket 3 togs en handbok fram för att stötta andra små och medelstora kommuners arbete. Handboken som togs fram visade att kommuners rådighet att främja delningsekonomi och att arbeta med konsumtionsfrågor är stor. Fem verktygslådor finns till hands:

1. Intern verksamhetsstyrning: Dela på resurser mellan enheter internt och arbeta med upphandling och inköp.
2. Tillhandahålla: Skapa möjligheter för invånarna att dela, till exempel genom att driva en Fritidsbank.
3. Möjliggöra: Stötta externa parter genom rådgivning, match-making, samordning och kommunikationssinsatser.
4. Samarbeta: Agera samarbetspartner för gemensam kraft.
5. Reglera: Se över regleringar och incitament som dels kan underlätta delningsekonomi, dels reglera tjänsterna så att de inte får skadliga effekter på samhället.

Genom att kommunen själva testade verktygslådorna och samtidigt inhämtade erfarenheter från andra kommuner genom bland annat workshops kunde den övergripande frågeställningen besvaras.

Flera partnerorganisationer inblandade i satsningen

Satsningen leddes av två projektledare med ett mindre team av projektmedarbetare. Till detta engagerade vi flera partnerorganisationer, så som Karlstads science park Innovation Park, Naturskyddsföreningen och Karlstads universitet.

Handboken summerade våra lärdomar och var på så sätt en del av uppföljningen. Därtill gjorde kommunen också en bred enkätundersökning till Karlstadsborna både i början av projekttiden och i slutet.

Det här har arbetet lett fram till

Projektets syfte uppfylldes mycket väl och kommunen har idag en god bild över hur delningsekonomin kan fungera utanför storstäderna. En iakttagelse kommunen gjorde var att det i många fall till och med kan fungera bättre än i storstäderna.

Ett konkret exempel är första Fritidsbanken som såg dagens ljus 2013 i lilla Deje med 2 700 invånare, drygt två mil norr om Karlstad. Sedan dess har konceptet tagits upp i fler än 100 svenska orter – från Trelleborg till Kiruna.

Delningsekonomi har inneburit minskad miljöpåverkan i Karlstad

Satsningen fick positiva effekter på delningsekonomin i kommunen som har inneburit minskad miljöpåverkan. Under projektperioden tillkom hela tolv nya delningstjänster och sju befintliga vidareutvecklades. Av dessa 19 hade 15 fått stöd från projektet i form av bland annat coachning, match-making, analysstöd och kommunikationsinsatser.

Andelen invånare som lånat eller hyrt något ökade med tolv respektive nio procentenheter. Enkätundersökningarna som genomfördes visade även på en stabil och mycket positiv syn på delningsekonomi, 94 procent hade en positiv syn på delningsekonomi.

Många vill veta mer om kommunens arbete med delningsekonomi

Slutligen har handboken som togs fram fått mycket positivt mottagande. Projektledarna har vid flertalet tillfällen bjudits in som föreläsare i olika sammanhang för att berätta om handboken och kommunens arbete med delningsekonomi.

Medskick till den som tar del av exemplet

• Delningsekonomi uppfattas ibland som ett storstadsfenomen, men att låna, hyra och på andra sätt dela på resurser är vanligt även på landsbygden, även om formerna för det ofta är mer informella och analoga i stället för digitala.
• Om lösningar för att öka delningsekonomin bygger på mindre kommuners styrkor, till exempel att mindre kommuner ofta har ett större socialt kapital, så kan de bli framgångsrika – se exemplet Fritidsbanken.
• Kommuner har generellt en mycket positiv syn på delningsekonomi, men är osäkra på hur man kan främja den. Men faktum är att det finns många olika verktyg, vilka presenteras i Kommunernas handbok till delningsekonomi som Karlstad tagit fram.

Fördjupning

Handbok för delningsekonomi, Karlstad kommun

Alla lärande exempel inom klimat

Henric Barkman
Projektledare
Karlstad kommun
henric.barkman@karlstad.se