Publicerad 2 februari 2023

Ökad anställningsbarhet på yrkesintroduktion mot vård och omsorg vid Nyköpings gymnasium 

Yrkesintroduktion med inriktningen vårdbiträde hade tidigare ett oklart syfte. Idag är den styrd mot Skolverkets föreslagna yrkesintroduktionspaket varvat med praktik. Detta har resulterat i ökad anställningsbarhet, ökad måluppfyllelse samt fler betyg i de yrkesspecifika gymnasiekurserna för eleverna.

Kort sammanfattning

Som en del av utvecklingsarbetet i SKR:s projekt IMprove har Nyköpings gymnasium arbetet med upplägg och innehåll på sina yrkesintroduktioner. Utbildningen på yrkesintroduktion behöver kännas meningsfull. Det vill säga att eleverna känner att de ökar sin kunskap, erfarenhet och anställningsbarhet i den inriktning de valt. Därför behöver utbildningen vara professionellt upplagd och genomtänkt samt undvika att vara en ”prova-på-verksamhet” som yrkesintroduktionerna inledningsvis var på Nyköpings gymnasium.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Bakgrunden till projektet var ett allmänt rörigt Introduktionsprogram. Rörigheten och avsaknaden av kontinuitet berodde på stor personalomsättning av chefer samt att elevantalet, speciellt på språkintroduktion, ökade dramatisk från 2015. Man såg ett behov av att skapa en stabilare organisation med ett tydligare syfte i en verksamhet som har en naturlig komplexitet, samt arbetsro för personalen.

I det förbättringsarbetet satte man upp ett mål om att öka anställningsbarheten hos eleverna på yrkesintroduktion. De gjorde en översyn av utbildningen som omfattade allt ifrån dokumentet Plan för Utbildning (PFU) ner till den vardagliga undervisningen och elevens individuella studieplan (ISP). Syftet var att öka elevernas anställningsbarhet genom en rad olika insatser.

Genomförande

Yrkesintroduktionsinriktningarna strukturerades upp genom att addera kvalitativa parametrar, till exempel:

  • Relevanta kurser mot den specifika yrkesinriktningen.
  • Praktik mot den specifika yrkesinriktningen.
  • Rätt typ av stödinsatser i övrig utbildning så som studiehandledning.
  • Utökad undervisning i svenska som andraspråk.
  • Coachande målpass.

Resursmässigt fick deltagargruppen lite extra personalresurser. Bemanningsmässigt blir det dock inte någon större skillnad efter projektet slut. Resursfördelningen bör kunna behållas utifrån den ordinarie ekonomin.

Uppföljningen har skett med relativt jämna mellanrum. Detta eftersom skolan har ett uppdrag att informera om sin verksamhet för högstadieskolorna. De behöver anpassa sina utbildningar för att göra dessa intressanta för de elever som har det svårast i den traditionella skolan.

Övergångar från högstadiet till introduktionsprogrammen har fungerat olika bra hos aktörerna. Hos vissa kommunala och privata skolor har det fungerat mycket bra. Hos andra har det i viss mån gått framåt, men där finns fortfarande mycket kvar att göra.

Framöver hoppas man på att den kommande implementeringen av Schoolsoft kommer att underlätta övergångar från de kommunala skolorna. Den möjligheten har inte funnits under projektets tid.

Det här har arbetet lett fram till

Målet var ökad anställningsbarhet för elever som står långt ifrån att uppnå en behörighet till ett nationellt program. Detta har uppnåtts genom att:

  • Fler yrkesintroduktionselever har klarat måluppfyllelsen i svenska som andraspråk och yrkesrelaterade gymnasiekurser.
  • De främsta framgångsfaktorerna för detta är människorna som utför utbildningsinsatserna, inte organisationen och paketeringen av utbildningen. Yrkeslärare som förstår målgruppen, heltidsmentorer som förklarar studievägarna och engagerade svenska som andraspråkslärare.
  • Fler har fått tillgång till praktik. För tre år sedan fanns det knappt några yrkesspecifika praktikplatser för introduktionsprogramseleverna. Under föregående läsår, trots pandemi, fick 52 procent av dessa komma ut på praktik. Av IMproves deltagare genomförde nästan alla en yrkesrelaterad praktik kontinuerligt under läsåret.

Det är dock fortfarande svårt att få ut elever från introduktionsprogrammen på praktik eftersom de hamnar ”sist i kön” . Det beror på att att elever på nationella yrkesprogram behöver få sitt arbetsplatslärande (APL) för att ta examen.

En annan utmaning är att nå fram med informationen till studie- och yrkesvägledare på högstadieskolorna så att de i sin tur vågar vägleda elever mot yrkesintroduktion.

Medskick till den som tar del av exemplet

De viktigaste slutsatserna

  • Viktigt med uppsökande verksamhet på högstadieskolor under tidig vår innan läsårsstart.
  • Genomför elevintervjuer för aktuella elever i god tid innan eventuell läsårsstart.
  • Tät dialog och samarbete med högstadieskolorna under vår, sommar och läsårsstart för att skolan ska få ut rätt information.
  • Heltidsmentorns arbete med individuella studieplaner och elevens schema.

Kontakt

Robert Lindqvist
lokal chef på Introduktionsprogrammen vid Nyköping gymnasium

robert.lindqvist@nykoping.se

Informationsansvarig

  • Johanna Kreicbergs
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Gymnasieskola
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
Projekttid 2019-2022 men fortsatt pågående utvecklingsarbete.
Verksamhetsområde
Arbetsmarknad, Hälsa och sjukvård, Integration, Skola, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel