Kommun och region arbetar gemensamt med personer som saknar sjukpenninggrundade inkomst

Region Gävleborg och Gävle kommun har ett gemensamt arbetssätt för personer som har ekonomiskt bistånd, saknar sjukpenninggrundande inkomst och har sjukdom eller ohälsa. Vårdgivaren och kommunen samverkar för att ge personen bästa möjliga stöd och upprättar tillsammans en plan utifrån medicinska förutsättningar och anvisade aktiviteter.

Kort sammanfattning

Kommunen och hälso- och sjukvården samverkar och planerar tillsammans om personer som ansöker om försörjningsstöd hos kommunen och uppger att de inte kan arbeta på grund av sjukdom eller ohälsa.

Personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) sjukskrivs inte. Istället gör regionen och kommunen en gemensam plan för personen innehållande medicinska insatser och aktiviteter i lämplig omfattning.

Bakgrund, utgångspunkt, syfte

Region Gävleborgs ledningsstöd för hälso- och sjukvården har sett att läkare alltför ofta sjukskriver personer utan kunskap om vilken aktivitet de sjukskriver personen ifrån, och vilka möjligheter som finns att anpassa aktiviteten.

Vårdgivaren har ofta inte information om hur kommunens planering för personen ser ut. Vilken omfattning, typ av aktivitet och vilket innehåll aktiviteten har.

För personen kan en sjukskrivning betyda att personen blir mindre aktiv. Det kan också bidra till en inlåsningseffekt. Personens förmågor tas inte heller tillvara.

Regionens ledningsstöd för hälso- och sjukvården har i samarbete med Gävle kommun, Arbetsmarknad och stöd (Arbos) utvecklat ett nytt arbetssätt. Båda parter är överens om att de ska ha en nära dialog med varandra. Man ska fokusera på att ta tillvara de förmågor som personen har, trots sin sjukdom, i stället för att sjukskriva.

Genomförande

För att införa arbetssättet inom Region Gävleborg har hälso- och sjukvårdsledningen gjort följande:

• Informerat vårdenheterna​ om arbetssättet.
• Säkerställt att rehabiliteringskoordinatorerna är insatta i arbetssättet​.
• Kontaktat enhetschefer i kommunen​.
• Genomfört digitala möten med chefer/specialister i kommunen​.
• Genomfört workshops med kommunens handläggare, både digitalt och fysiskt.
• Återkommande möten med kommunens handläggare när det efterfrågas.

För att införa arbetssättet​ inom Gävle kommun har kommunen gjort följande:

• Deltagit i möten och workshops med regionen.
• Tagit fram en rutin som gäller för alla försörjningsstödshandläggare, förändringsledare, handledare och arbetsledare inom Arbetsmarknad och stöd.
• Informerat alla berörda om arbetssättet och den rutin som tagits fram.
• Regelbunden uppföljning av rutinen och ändrar vid behov.

Det här har arbetet lett fram till

Tydliga rutiner och enkla kontaktvägar gjort arbetet med målgruppen effektivare och ökat kvalitén i arbetet för både regionen och kommunen.

Den enskilde får rätt stöd och behandling. Det ger möjlighet till aktivitet och utveckling mot egen försörjning samt en delaktighet i arbetsliv och samhällsliv. För personer som är för sjuka för att arbeta innebär arbetssättet att de får rätt stöd och underlag för att ansöka om sjukersättning.

Kommunen har fått ett mer effektivt arbetssätt som leder till att personer får kortare tid i försörjningsstödet.

Medskick till den som tar del av exemplet

Viktigaste slutsatserna

• För att kunna driva igenom ett nytt arbetssätt behöver det förankras i ledningen genom dialog och information kring problematiken med felaktiga underlag.
• En förutsättning för det förändrade arbetssättet är att ha kontakt med varandra, ge information om och ha förståelse för varandras uppdrag.
• För att skapa en god samverkan behöver det över tid finnas en öppen dialog mellan parterna.
• Säkerställ att individen är delaktig i planering av insatser, förmedla hopp och tro på att det finns en väg framåt. Det är avgörande för stegförflyttningen mot egen försörjning.
• Kommunen behöver ha lämpliga aktiviteter att erbjuda som kan anpassas utifrån individens behov.
• Kommunen bygger sitt arbetssätt och metod på den danska forskningen om BIP. Fokus där är för att nå framgång och stegförflyttning handlar det om att tro på individen och förmedla det. Det behöver även finnas parallella insatser, till exempel både jobbfokuserade insatser och hälsoinriktade insatser, allt utifrån individens behov.
• Hälso– och sjukvården behöver säkerställa att även hyrläkare har kunskap om arbetssättet.

Region Gävleborg
Anette Kjellin
anette.kjellin@regiongavleborg.se

Gävle kommun
Stina Törnlundstina.tornlund@gavle.se

SKR
Carina Cannertoft
carina.cannertoft@skr.se

Birgitta Olssonbirgitta.olsson@skr.se