Publicerad 20 januari 2021

Genushanden stöder jämställd sjukskrivning

För att undvika förutfattade meningar om kvinnor respektive män i samband med sjukskrivningar, utvecklade Skurups vårdcentral Genushanden. Varje finger representerar en fråga som bör ställas till både kvinnor och män i mötet med patienten.

Genushanden är ett verktyg som bidrar till att kvinnor och män får likvärdig service inom vård, sjukskrivning och rehabilitering. Det är pedagogiskt och enkelt och säkerställer att viktiga frågor ställs till såväl kvinnor som män, samt att alla bemöts likvärdigt. De fem fingrarna symboliserar fem områden där det finns stor risk att missa något i arbetet med sjukskrivningar. Handen påminner också om att tänka tvärtom, alltså “hade jag bemött och behandlat personen annorlunda om den hade haft ett annat kön?”.

Om Genushanden inte används finns risk att vården till exempel missar depressioner hos män, att kvinnors arbetsgivare kontaktas i ett senare skede än för män, eller att våld i nära relationer inte upptäcks.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Sjukskrivningsmiljarden var en överenskommelse mellan regeringen och SKR med syfte att förbättra sjukskrivningsprocessen. En utmaning som uppmärksammades var att kvinnor har betydligt högre ohälsotal än män (ohälsotaler mätet antal dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga). Skillnaderna i sjukfrånvaro får konsekvenser för livsinkomster och framtida pension.

Riksrevisionen visar i en rapport att kvinnor blir sjukskrivna i större utsträckning än män. En kvinna med samma arbetsförmåga som en man kan alltså bli sjukskriven medan mannen inte blir det. Därför är arbete med omotiverade könsskillnader i sjukskrivningsprocessen en viktig åtgärd.

Skurups vårdcentral i Skåne var en av deltagarna i SKR:s pilotprojekt Jämt sjukskriven - ett jämställdhetsperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Tillsammans med fyra andra enheter fick de undersöka sjukskrivningsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet var att bidra till rätt, lagom och säker sjukskrivningsprocess, som svarade mot både kvinnors och mäns villkor och behov. Det önskade resultatet var att alla skulle få den vård och behandling som de hade rätt till och i rätt tid, för att återfå sin arbetsförmåga.

Distriktsläkare Kerstin Jigmo, Skurups vårdcentral, började ställa en fråga i rehabteamet när de gick igenom sjukskrivningsärenden – Vad hade du gjort om patienten haft ett annat kön? Frågan uppfattades som provocerande, och det spontana svaret var "jag hade föreslagit samma behandling". Men vid närmare eftertanke och en stunds samtal så kom alltid ny fakta fram och nya idéer bortom föreställningarna om kön.

Kerstin Jigmo granskade journaler och kunde se ett mönster, inom fem olika områden ställdes det olika frågor till kvinnor och män: familjesituation, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliterintgsplan. Utifrån detta utvecklade hon tillsammans med sina kollegor Genushanden där varje finger symboliserar ett av dessa områden. Syftet med handen är att den ska användas i patientkontakt för att säkerställa att alla patienter får frågor inom vart och ett av områdena. När detta är gjort ska den som möter patienten också ställa sig frågan om hen bemött personen på samma sätt om den haft ett annat kön, alltså tänka tvärtom.

Arbetet med att utveckla en jämställd sjukskrivningsprocess har sedan fortsatt med utbildningar, könsuppdelad statistik, analyser, riktlinjer, handlingsplaner, uppföljningar och rutiner för mäns våld mot kvinnor.

Jigmo har följt upp arbetet och menar att vårdcentraler som använder Genushanden blir mer medvetna om sina normer och värderingar, och därmed bättre på att undvika genusbias, alltså att göra medicinskt omotiverade skillnader mellan .

Genomförande

Vid anamnesen använder läkaren Genushanden för att uppmärksamma de fem områdena och ställa frågor i patientmötet. Varje finger symboliserar ett område:

  • Tumme: Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation, men sällan mannen. Tänk tvärtom: fråga mannen! Risk för medikalisering!
  • Pekfinger: Våld, hot och mobbing är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ett dolt problem. Våga fråga, våga se!
  • Långfinger: Män får ofta somatisk diagnos och kvinnor psykosomatisk. Det finns stor risk att mäns depressioner missas och att kvinnors medicinska problem missas.
  • Ringfinger: RISK-bruk av alkohol, läkemedel och droger. Fråga alltid såväl kvinnor som män och gör till rutin att kolla alla långtidssjukskrivna med prov. Det är vanligare att kvinnor känner skam över sitt alkoholmissbruk än män.
  • Lillfinger: Män får tidigare specialistremisser och större stöd av sin arbetsgivare. Männen rehabiliteras utifrån sitt arbete medan det finns en risk för att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Kolla upp!
  • När alla områden ovan tagits upp, tänk tvärtom. Om patienten hade haft annat kön, hade du tänkt eller gjort annorlunda då? Vilka konsekvenser kan det få för patienten om normer påverka ditt ställningstagande? Finns andra diskrimineringsgrunder som medvetandegörs?

Vid behandling av patienter kan Kerrrstin Jigmo se att de olika fingrarna har olika stor betydelse för patienten, men det är viktigt att gå igenom dem alla.

Region Skåne har tagit fram utbildningar om Genushanden (se nedan). De ingår i all utbildning av rehabkoordinatorer samt i AT- och ST-läkarutbildningen. En fördjupad version ingår i utbildningen för rehabkoordinatorer på Lunds universitet.

Det här har arbetet lett fram till

  • Bättre kvalitet på sjukskrivningsprocessen.

De viktigaste slutsatserna

  • Arbetet med genushanden har spritt sig över landet och många vårdcentraler samt regioner använder sig av den idag. Den hjälper vårdgivare att bemöta personer utifrån sina individuella behov, istället för förutfattade meningar utifrån kön. Det är en enkel pedagogisk modell som fungerar i det vardagliga arbetet.
  • När en börjar jobba med jämställdhet är det inkörsport till att upptäcka fler perspektiv som bidrar till en jämlik vård.

Fördjupning

Genushanden (PDF)

Film om Genushanden

Riksrevisionens rapport Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Kontaktpersoner

Kerstin Jigmo
Skurups vårdcentral
Region Skåne
kerstin.jigmo@skane.se

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Jämställdhet
Exempel från
Region
Tidsperiod
2014 - pågående
Verksamhetsområde
Demokrati, Hälsa och sjukvård

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel