Barnrättsbaserad familjerådgivning – ett utvecklingsarbete för barnets bästa

SKR och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tillsammans med kommunerna Kalix, Järfälla, Norrtälje och Östersund med deras sju kranskommuner genomfört ett utvecklingsarbete för att säkerställa barnets rättigheter i familjerådgivning. Familjerådgivare har tillsammans med sina chefer tagit fram handlingsplaner för verksamheterna.

Kort sammanfattning

SKR och MFoF har tillsammans med chefer och medarbetare inom familjerådgivning genomfört ett utvecklingsarbete med fokus på barnets bästa. Målsättningen har varit att stärka barnrättsperspektivet i familjerådgivning.

Deltagarna har genom teori, praktiska övningar och workshops fått kunskap och verktyg för att implementera barnkonventionen i sitt arbete.

Arbetet har resulterat i kommunspecifika handlingsplaner för en barnrättsbaserad familjerådgivningen. Förslag på rutiner har tagits fram som kan användas oavsett kommun för att säkerställa att verksamheterna tar hänsyn till barnets bästa.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Kommunerna har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att erbjuda familjerådgivning i sin kommun. Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal hjälpa till att bearbeta problem och konflikter i familjerelationer.

Varje år möter familjerådgivningen cirka 70 000 vuxna där merparten är föräldrar. Mer än
40 000 barn berörs årligen av familjerådgivning. I en verksamhet där fokus oftast ligger på föräldrars relationer och där barnen sällan medverkar behöver det finnas rutiner som säkerställer barnrättsperspektivet.

För att stödja kommunerna i att utveckla arbetssätt som tar särskild hänsyn till barnets rättigheter och intressen i familjerådgivning startades utvecklingsarbetet “Barnrättsbaserad familjerådgivning”.

Fokus har genomgående varit att utveckla arbetssätt som bidrar till att synliggöra barnets situation, rättigheter och behov för föräldrarna, även när barnet inte finns med i rummet.

Målsättningar inom utvecklingsprojektet

• Chefer och familjerådgivare ska ha god kännedom om barnkonventionen.
• Ta fram rutiner som säkerställer att barnets rättigheter blir tydliga för föräldrarna.
• Deltagande kommuner ska utveckla rutiner och arbetssätt som innefattar ett barnrättsperspektiv.
• Barnkonventionens barnsyn ska användas i det dagliga arbetet.
• Barns delaktighet och inflytande samt bedömningar av barnets bästa ska sättas i fokus vid ärenden där barn berörs.
• Barnrättsperspektivet ska bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Genomförande

Projektet bestod av åtta workshops som pågick mellan september 2023 och maj 2024.

Varje tillfälle bestod av ett kortare pass med teori om barnkonventionen och redovisning av de utvecklingsområden som deltagarna identifierat.

Det var avsatt gott om tid för reflektion och frågor kopplat till det barnrättsarbetet som skett mellan tillfällena. Handledning från SKR och MFoF samt kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte var viktiga delar vid varje tillfälle.

Det första tillfället bestod av en grundutbildning i barnkonventionen. Därefter fick deltagarna påbörja en inventering av nuvarande barnrättsarbete på sina respektive enheter samt i kommunen som helhet.

En grupp deltagare fick inför varje tillfälle i uppgift att presentera en artikel samt göra uttolkningar av denna i relation till sina verksamhetsområden.

En bit in i projektet påbörjades sedan arbetet med att utforma handlingsplaner, rutiner och arbetssätt. Deltagarna erbjöds handledning från SKR och MFoF i det arbetet.

Deltagande aktörer

Utvecklingsarbetet genomfördes i samarbete mellan:

• Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)
• Kommunerna Kalix, Järfälla, Norrtälje med två privata utförare av familjerådgivning samt Östersund som representerade samtliga kommuner i Jämtlands län.

Projektet finansierades av SKR och MFoF, resor och boende bekostade kommunerna själva.

Upplägg

Projektet bestod av totalt åtta workshops mellan september 2023 och maj 2024.

Tre tillfällen hölls på SKR (tillfälle ett, fyra och åtta) och övriga tillfällen skedde via Teams.

Utbildning om barnkonventionen

Deltagarna fick inledningsvis en grundutbildning i barnkonventionen, framtagen av SKR.

Denna utbildning innehöll

• Barnkonventionens innehåll och betydelse som lag
• Betydelsen av begreppen barnsyn, barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv.
• Genomförande av barnkonsekvensanalyser
• Barndelaktighet direkt eller indirekt
• Genomförande av handlingsplan enligt Sveriges strategi

Inventering av nuvarande barnrättsarbete

Deltagarna identifierade vad som fungerar i dagsläget och vad som behöver utvecklas.

Fokus låg på:

• Hur barnkonventionen redan är implementerad i kommunen
• Styrning, ledning och kunskapsutveckling
• Identifiering av utvecklingsområden inom familjerådgivningen

Det här har arbetet lett fram till

• Handlingsplaner: Kommunerna har utvecklat konkreta handlingsplaner för fortsatt arbete med att stärka barnrättsperspektivet i familjerådgivningen.
• Kollegialt stöd chefer: Ett viktigt nätverk har skapats mellan chefer inom familjerådgivningen. Där har erfarenheter och lärdomar delats för att stärka arbetet på bredare front.
• Ökad samverkan: Arbetet har gjort behovet av att utveckla och systematisera samverkan mellan familjerådgivningen och andra delar av socialtjänsten tydligt.
• Fördjupad kunskap: Deltagande familjerådgivningar har fått ökad kunskap om barnrättsfrågor och särskilt kring socialtjänstens ansvar. Fördjupning har särskilt fokuserat på när barn ska vara delaktiga samt hur barnkonventionen kan användas som ett föräldraskapsstöd i att förtydliga föräldrarnas ansvar.
• Samverkan med externa utförare: Projektet har sett hur viktigt det är att kommunerna samarbetar med och inkluderar externa utförare av familjerådgivning i sitt barnrättsarbete.
• Förbättrad dialog: En förbättrad dialog har etablerats mellan utförare av familjerådgivning och uppdragsgivare, särskilt när tjänsten tillhandahålls av privata aktörer.
• Upphandling och barnrätt: Projektet har speciellt lyft fram hur viktigt det är att ta hänsyn till barnrättsperspektivet vid upphandling och avtalsförhandlingar med externa utförare.
• Uppföljning: Barnrättsperspektivet har blivit en integrerad del av uppföljningen. Både av den upphandlad familjerådgivning och rådgivningen som drivs i kommunens egen regi.

Medskick till den som tar del av exemplet

De viktigaste slutsatserna

• Chefens engagemang: Chefer från respektive kommun har varit mycket delaktiga genom hela projektet. Det har varit avgörande för implementeringen och genomförandet.
• Lärande över tid: Arbetet har pågått under en längre tidsperiod med hemuppgifter och reflektion mellan träffarna Det har skapat utrymme för anpassning, utveckling och kunskapsöverföring till kollegor i och utanför projektet.
• Kollegialt lärande över kommungränser:
  Kommunernas parallella arbete har skapat möjligheter till erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande. Det har stärkt implementeringen av barnrättsperspektivet och förbättrat kvaliteten i familjerådgivningen.
• Förändringar i praktiken: Kommunerna har infört nya rutiner som säkerställer att barnets bästa alltid beaktas i familjerådgivningen och av föräldrarna. Även när barnet inte är närvarande.
• Barnrättsperspektivet: Perspektivet har integrerats i det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen av verksamheten. Det har lett till förbättringar i hur kommunerna arbetar med barns rättigheter.
• Nationellt lärande: Erfarenheter och lärdomar från arbetet har spridits nationellt och har lyfts fram på exempelvis Barnrättsdagarna. Där diskuterades konkreta framsteg i kommunernas arbete.

Fördjupning

Deltagarna identifierade viktiga artiklar i barnkonventionen som är relevanta för familjerådgivningen (artiklar 3, 2, 6, 5, 18, 19, 9, 12, 26, 42 och 7).

Barnkonventionen, Unicef

De delades in i grupper för ytterligare fördjupning och redovisning av artiklar och områden som identifierades:

• Den nya socialtjänstlagen och hur barn påverkas direkt och indirekt av familjerådgivning.
• Rutiner och arbetssätt som säkerställer att barns rättigheter tas tillvara.
• Barns delaktighet i familjerådgivning enligt artikel 12.
• Samverkan och avtal vid familjerådgivning som tillhandahålls av privata utförare.

Utformning av lokal handlingsplan:
Varje kommun utformade en lokal handlingsplan utifrån en mall framtagen av SKR.

I handlingsplanerna beskrev deltagarna det fortsatta barnrättsarbetet.

Strategin för att stärka barnets rättigheter användes som stöd vid utformningen av dessa planer.

Kommunernas handlingsplaner

Järfällas handlingsplan (PDF) Pdf, 180 kB.

Hur påverkas barn, Kalix (PDF) Pdf, 253 kB.

Norrtäljes handlingsplan (PDF) Pdf, 144 kB.

Östersunds handlingsplan (PDF) Pdf, 204 kB.

Stödmaterial:

Folder: Familjerådgivning - Ur ett barnrättsperspektiv (PDF) Pdf, 151 kB.

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Prop. 2009/10:232.

Broschyr, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (PDF)

Marie Lundin Karphammar
Handläggare barnrättsjurist
SKR
marie.lundin.karphammar@skr.se

Malin Lundgren
Utredare
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF
malin.lundgren@mfof.se

Maria Wikström
Utredare
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF
maria.wikstrom@mfof.se