Artikeln publicerades 6 februari 2025
Krigsorganisation – vad krävs, hur bygger vi den och hur utvecklar vi den?
Seminariet ska ge en överblick av de krav som finns på en krigsorganisation och visa lärande exempel på hur en krigsorganisation kan byggas upp och utvecklas.
Målet är att deltagarna i sin egen organisation, efter kursen ska kunna ta nästa steg i uppbyggnaden och utvecklandet av sin krigsorganisation.
Innehåll
Seminariet är en inspelning från 21 januari och pågår under 3 timmar.
Kriget i Ukraina har visat oss att det civila samhället inte bara drabbas indirekt av kriget utan ofta är det egentliga målet för angriparen. För att möta detta hot och kunna utföra de viktiga uppgifter som behöver utföras under höjd beredskap och ytterst krig måste myndigheter, kommuner och regioner skapa, utveckla och uppdatera en organisation som kan verka i krig, en så kallad krigsorganisation.
I återuppbyggnaden av det civila försvaret är utvecklandet av krigsorganisationer grunden för allt arbete. Av denna anledning var det just uppbyggnaden av en krigsorganisation som prioriterades i den första överenskommelsen mellan MSB och SKR. Sedan dess har kommuner och regioner kommit att prioritera olika delar av arbetet och kommit olika långt i sin uppbyggnad av respektive krigsorganisation. Det finns därför idag stora möjligheter att lära av varandra, vilket vi på SKR är måna om att stötta.
SKR bjuder av denna anledning in, i första hand, kommuner och regioner till ett webbinarium där SKR vill bidra till att ge grundläggande information och sprida lärande exempel på hur arbetet med en krigsorganisation kan se ut och utvecklas.
Målgrupp
Målgruppen är först och främst kommuners och regioners personal som arbetar med beredskap som:
- beslutsfattare
- säkerhetsansvariga
- jurister
- handläggare
- strateger
- personal inom räddningstjänsten
- HR- och personalhandläggare
- arbetsgivare medlemmar i Sobona
- med flera.
SKR vänder sig både till de som är nya i sina roller och till dem som har kunskap men önskar få en uppdatering av utvecklingen inom området. Även statliga myndigheter, frivilligorganisationer och andra berörda aktörer är välkomna.
Praktisk information
För dig som ser sändningen i efterhand kommer den att vara tillgänglig i 14 dagar från det att du anmält dig och börjat titta på sändningen.
Det finns även möjlighet att se inspelningen inom ramen för en av SKR:s digitala utbildningar: Civilt försvar ur ett arbetsgivarperspektiv – grundkurs. Vid denna kurs ges du tillfälle att ställa frågor muntligen och skriftligen till ansvarig föreläsare. Det inspelade seminariet om krigsorganisation följs då av en timmas efterdiskussion, gruppdiskussion och frågestund med goda möjligheter till erfarenhetsutbyten och svar på frågor kopplat till innehållet i sändningen.
Sändningen eller grundkursen som nämns ovan utgöra även förkunskapskrav för fortsättningskurser inom civilt försvar med ett arbetsgivarperspektiv del 1 av 2 och del 2 av 2.
SKR kurser inom civilt försvar ur ett arbetsgivarperspektiv
Program
Vid detta seminarium går vi igenom grunderna i att bygga en krigsorganisation och tar del av lärande exempel. Vi skapar även en helhetsbild i hur de olika personalförsörjningsverktygen hänger ihop.
- Vad är krigsorganisation och varför ska kommuner och regioner ha det?
- Vad är kraven på kommuner och regioner?
- Vad kan en krigsorganisationen bestå av?
- Hur kan man bemanna en krigsorganisation?
- Hur kan man genomföra en personalplanering av krigsorganisation?
- Om disponibilitetskontroll och personalbortfall
- Övergripande om de olika personalkategorierna/personalverktygen
- Att krigsplacera
- Att utbilda och öva
- Hur har kommuner och regioner gjort detta? Lärande exempel
- Vad är på gång?
- Avslutning med tid frågor
Medverkande
- Pernilla Hultén, MSB
- Jacob Nordfors, MSB
- Hugo Tesch Wernman, Östersunds kommun
- Markus Ljungberg, Munkedals kommun
- Vincent P Lundvall, SKR
- Hans Henkelman, SKR
Fakta
För att möta krigets hot måste alla kommuner och regioner, enligt LEH 3 kap. 1 §, ’…vidta de förberedelser som behövs för verksamhet under höjd beredskap (beredskapsförberedelser)’ och, enligt FEH 4 §, ha planer där det ska framgå ’…krigsorganisation, den personal som ska tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs…’.
En krigsorganisation innehåller vanligtvis planer på:
- vilka verksamheter som ska bedrivas, i prioriteringsordning, både av det som organisationen redan gör i fredstid och vad som eventuellt tillkommer under höjd beredskap
- vilka verksamhet som kan prioriteras bort helt på kort sikt och vad av det som bör tas upp igen efter en viss tid
- hur ledningen ska organiseras
- hur verksamheten ska organiseras i stab och i linje, samt hur den ska bemannas.
- hur organisationen ska utbildas och övas
- hur staben ska arbeta (lägesbilder, kontakt med andra, underlag för beslut, kommunicera, etc.).
Informationsansvarig
-
Vincent Paciello Lundvall
Förhandlare