Civil försvarsplanering och höjd beredskap för kommuner och regioner

Innehåll

Hur ska er organisation ta sig an civil försvarsplaneringen? SKR sänder under april månad en seminarieserie i fem delar där ni får ta del av Växjösystemet, en konkret modell från Växjö kommun.

Datum för seminarieserien:

3 april föreläsning 1: Att planera för det okända – teori, historik och praktik kring försvarsplanering

9 april föreläsning 2: Exempel på operationalisering av krigets påverkan på kommuner och regioner

11 april föreläsning 3: Exempel på hur kommuner kan planera för kris och krig i praktiken

22 april föreläsning 4: Exempel på behovsberäkningar för trygghetspunkter

24 april föreläsning 5: Exempel på en färdig plan – Storskalig mottagning

Föreläsningarna utgår från Växjösystemet, ett verktyg som Växjö kommun utvecklat för att skapa effektiva och praktiska beredskapsplaner för kommuner och regioner. Programmet ger en inblick i både teori och praktiska metoder för civil försvarsplanering och planering för krig, samt konkret vägledning om hur dessa processer kan operationaliseras på kommunal och regional nivå.

Föreläsningarna

Föreläsning 1: Att planera för det okända – teori, historik och praktik kring försvarsplanering

Datum och tid: 3 april klockan 09:00-11:30 (eftersnack i separat Teamslänk 11:30-12:00)

• Vad kan det nya civila försvaret lära av det gamla?

• Erfarenheter från svensk civil försvarsplanering under Kalla Kriget – hur kan man förhålla sig till osäkerhet?
  
• Hantering av osäkerhet i militär planering - några observationer.
  

Föreläsarna har tillsammans en bredd av kompetenser inom försvarsplanering. Utöver författare till litteratur och rapporter inom området så finns gedigen erfarenhet och kompetens representerad inom bland annat utvärderingsmetodik, planeringsmetodik, riskhantering, scenarioplanering, simulering och metodiker för civil försvarsplaneringen.

Anders Eriksson, f.d. forskningsledare på FOI, Petter Wulff, tidigare forskningsledare FOI, Jan Frelin, forskningsledare på FOI.

Föreläsning 2: Exempel på operationalisering av krigets påverkan på kommuner och regioner

Datum och tid: 9 april klockan 09:00-11:45 (eftersnack i separat Teamslänk 11:45-12:15)

• En kort introduktion till Växjösystemet för planering av civilt försvar.
• Kommunala typfall och deras relevans vid civil försvarsplanering.
• Regionala planeringsförutsättningar, motståndarbeskrivning.
  

Hur tar man fram regionala planeringsförutsättningar, hur lång tid och hur mycket arbete krävs? Vilka antaganden ska vi göra om bland annat befolkningsrörelser, transporter och energi på regional nivå? Länsstyrelsen i Kronobergs län redogör för ett arbete som bedrivits med kommunerna, regionen, polisen, Försvarsmakten och Trafikverket.

Motståndarbeskrivning: Hur påverkar militär verksamhet kommunens verksamhet? Vilken verkan och konsekvenser får det för samhället och civila verksamheter? Hur kan man bedöma omfattningen av sådan verkan i sin egen kommun? Beräkningsunderlag för samhällsviktiga funktioner.

Marcus Holmqvist, säkerhetschef, David Ekorn, säkerhetssamordnare och Johan Hedenborg, säkerhetssamordnare, Växjö kommun, Karin Hopstadius, beredskapshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Föreläsning 3: Exempel på hur kommuner kan planera för kris och krig i praktiken

Datum och tid: 11 april klockan 09:00-11:45 (eftersnack i separat Teamslänk 11:45-12:15)

Praktiska exempel från Växjö kommuns arbete med planering för höjd beredskap och kravställning på kommunala verksamheter.

• Arbetsprocess och exempel på planering för kommunala verksamheter i höjd beredskap.
• Växjö kommuns arbete med att sätta målbilder och krav på förmåga (att stå emot påfrestningar vid kris och krig). Bakgrund, arbetssätt och hanteringen av kostnader.

Marcus Holmqvist, säkerhetschef, David Ekorn, säkerhetssamordnare, Johan Hedenborg, säkerhetssamordnare och Johanna Eronson-Millar, säkerhetssamordnare, Växjö kommun

Föreläsning 4: Exempel på behovsberäkningar för trygghetspunkter

Datum och tid: 22 april klockan 09:00-10:30 (eftersnack i separat Teamslänk 10:30-11:00)

Växjö kommun har tagit fram ett beräkningsunderlag (dimensioneringsmatriser) för att dimensionera trygghetspunkter. Det är baserat utifrån forskning och enkätundersökningar i Växjö.

• Vilka underlag bygger dimensioneringsmatriserna på och hur tillämpbara är de för olika kriser?
• Hur många människor som lämnar respektive tillkommer i olika geografiska områden vid en kris på grund av spontanevakuering.
• Hur många människor kan antas söka sig till en trygghetspunkt?
  

Hur man beräknar behovet av funktionalitet, såsom värmeförsörjning, kommunikation och hygien.

David Ekorn, säkerhetssamordnare, Växjö kommun

Föreläsning 5: Exempel på en färdig plan – Storskalig mottagning

Datum och tid: 24 april klockan 09:00-10:30 (eftersnack i separat Teamslänk 10:30-11:00)

• Exempel på en färdig plan redovisas.
• Växjö kommun visar hur de utformat och anpassat en plan för storskalig mottagning med sikte på att ta emot 40 000 människor.
• Hur kommunen förbereder sig för att ta emot och inkvartera upp till 8 000 personer vid en större evakuering.

Vid den förnyade planeringsomgången för kärnenergiberedskap tog Växjö kommun fram en plan för storskalig mottagning. Planen omfattar kommunens roll vid en större evakuering där 40 000 människor förväntas passera Växjö under ett par dygn.

David Ekorn, säkerhetssamordnare och Johanna Eronson-Millar, säkerhetssamordnare, Växjö kommun

Målgrupp

• Strateger och samordnare inom säkerhet och beredskap eller annan personal med ansvar för planering vid höjd beredskap inom kommuner och regioner.
• Tjänstepersoner för specifika kommunala verksamheter som räddningstjänst, energiförsörjning, VA, miljö- och klimat, fastighetsbolag och andra berörda verksamheter.
• Chefer med ansvar för samhällsviktiga verksamheter exempelvis fastigheter, infrastruktur, samhällsbyggnad, VA med flera.
• Länsstyrelser, civilområden (CIVO) och myndigheter som samordnar beredskapsplanering.
• Övriga intressenter för kris- och krigsplanering, t.ex. privata aktörer, forskare eller andra relevanta parter.

Även om underlaget i första hand vänder sig till kommuner finns delar som även berör regioner och deras verksamheter. Bland annat de hotbildsunderlag som kan användas för att bedöma risker förknippat med fjärrbekämpning.

Praktisk information

• Föreläsningarna genomförs digitalt.
• Frågor i chatten till föreläsarna.
  
• Reflektion och samtal med föredragshållarna efter samtliga föreläsningar.
  

Webbsändningarna kommer att spelas in och finnas tillgängliga i två veckor från vardera sändningstillfälle för alla anmälda deltagare för det tillfället.