Barnrättsperspektivet inom skola – i teori och praktik 

Innehåll

SKR berättar om hur rättspraxis har utvecklats och presenterar nytt stödmaterial kring bedömning av barnets bästa. Myndigheter, UNICEF, kommuner samt elevorganisationer berättar om hur man kan ta sig an uppdraget att arbeta med ett barnrättsperspektiv.

Målgrupp

Utbildningen riktar sig till förtroendevalda, skolledare, utvecklingsledare och elevhälsopersonal som arbetar strategiskt.

Program

08.30 – 8.45 Inledning

Marie Lundin Karphammar, handläggare/barnrättsjurist SKR
Elisabeth Dahlin, generaldirektör, Barnombudsmannen

8.45 – 9.45 Vad innebär ett barnrättsperspektiv?

Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020, vilket är ett förtydligande att offentliga aktörer i sitt arbete ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Barnsynen och framförallt grundprinciperna är grundläggande för att kunna förstå skollagens barnrättsperspektiv. Hur har rättspraxis utvecklats? Vad innebär en bedömning av barnets bästa? Laglighetsprövningens betydelse.

Marie Lundin Karphammar, handläggare/barnrättsjurist, SKR

9.45 – 10.15 Skolinspektionen

Barns och elevers rättigheter är i fokus i Skolinspektionens arbete. Myndigheten har konkret betydelse för elevers skolgång. Genom elevintervjuer och elevenkäter tar Skolinspektionen del av deras uppfattning. Skolinspektionen är på plats i skolor och besöker klassrum vid inspektion. I beslut beaktas elevers röster på samma sätt som uppgifter från exempelvis lärare och rektorer beaktas. Skolinspektionens generaldirektör berättar om myndighetens barnrättsarbete och ger exempel på hur myndigheten gör skillnad i elevernas vardag

Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen

10.15 – 10.30 Paus

10.30 – 11.00 Skolverkets barnrättsperspektiv

Barnrättsperspektivet handlar enligt Skolverket främst om att vi ska ha en likvärdig förskola och skola. Likvärdig i meningen alla barns och elevers rätt till utbildning, alla barns och elevers rätt till samma kvalitet i utbildningen och alla barns och elevers rätt till stöd för att nå målen. Skolverkets bild är att det är illa ställt med likvärdigheten. Vad kan vi göra för att få en mer likvärdig förskola och skola?

Peter Fredriksson, generaldirektör, Skolverket

11.00 – 11.30 SPSM – en skola för alla

Barnet har rätt till utbildning och rättigheter inom utbildningen. Enligt artikel 23 har barn med funktionsnedsättning rätt till att delta på likvärdiga villkor. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska också beaktas inom utbildningen. På vilket sätt har SPSM tagit sig an uppdraget och på vilket sätt kan kommunerna utveckla detta arbete?

Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor, SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten)

11.30 – 12.00 Rättighetsbaserad skola – UNICEF

Rättighetsbaserad skola (RBS) är ett metodstöd som syftar till att stödja skolorna att arbeta strukturerat och systematiskt med ett barnrättsperspektiv i hela verksamheten. Det är inget tillfälligt projekt utan ett stöd att genomföra det uppdrag som skolan har enligt skollagen och barnkonventionen.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF

12.00 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.30 Att leda genom ett barnrättsperspektiv

Genom en medveten värdestyrning för ett strategiskt och övergripande förändringsarbete med barnkonventionen som kompass behövs både hjärta och hjärna. I föreläsningen ges konkreta exempel på hur barnets bästa kan bli verklighet.

Ewa Kristensson, förvaltningschef, barn- och utbildningsförvaltningen, Halmstads kommun

13.30 – 14.00 Ett barnrättsperspektiv inom elevhälsa

Hur kan en förändrad resursfördelningsmodell leda till en förändrad barnsyn?
Simrishamns kommun berättar om sitt arbete med barnkonsekvensanalys, förändrad resursfördelningsmodell, utbildningsinsatser samt utveckling av elevhälsoarbetet utifrån ett barnrättsperspektiv till skillnad från ett organisationsperspektiv.

Marianne Landgren, chef för elevhälsan, Simrishamns kommun
Anna-Pia Vang, utvecklingsledare, Simrishamns kommun

14.00 – 14.30 Hur man kan genomföra en barnkonsekvensanalys

Barnrättstrateger i Solna stad berättar om kommunens arbete med barnkonsekvensanalyser där alla delar, både praktiska och teoretiska, länkar i varandra och där materialet som de tagit fram är anpassat, relevant och tillgängligt för både barn och vuxna.

Lizette Sälling, verksamhetsutvecklare och barnrättsstrateg, Solna stad
Åsa Nilsson, utredare och barnrättsstrateg, Solna stad

14.30 – 15.00 Ett konkret exempel på elevinflytande

Simrishamns kommun startade en ny gymnasieskola i nära samverkan med en grupp grundskoleelever, något som visade sig bli en stor framgång. En viktig nyckel bakom framgången visade sig vara det elevinflytande som genomsyrade såväl satsningen som verksamheten. Varför var elevinflytandet så viktigt och vilka var de viktiga lärdomarna? Vilka fallgropar bör man undvika?

Andreas Liljeglimt, skolchef (Nils Holgersson skola) och f.d. rektor i Simrishamns kommun

15.00 – 15.20 Förutsättningar för elevinflytande

Elevernas riksförbund har tagit fram en rapport som visar att svensk skola inte är tillräckligt motståndskraftig i kris, så som pandemin, och att elevinflytande är bland det första som åsidosätts. Den lagstadgade rätten till elevinflytande är avgörande för en bra skola för såväl elever som skolpersonal. För att skapa en tryggare skola, med goda chanser till studiero och mer välmående elever så behövs elevinflytandet och förutsättning för elevers självständiga demokratiska organisering.

Maja Sjögren, ordförande Elevernas Riksförbund

15.20 – 15.40 Elevers föreningsfrihet och organisering

Elever har enligt skollagen rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö. När elever individuellt och kollektivt ges möjlighet att utöva den rätten bidrar det till skolans utveckling, sociala klimat och lusten att lära. Elevkårer är idag det vanligaste sättet för elever att organisera sig på gymnasiet och utgör en lättillgänglig plattform för unga att utöva sina grundlagsstadgade rättigheter om förenings-, yttrande- och tryckfrihet.

Embla Persson, ordförande Sveriges Elevkårer

15.40 – 16.00 Avslut och samtal med föreläsarna