Återvätning av landskapet ur ett kommunalt perspektiv - tema underlag och stöd

Innehåll

Återvätning innebär att mark som tidigare har dränerats återställs till våtmark och har potential att bidra till flertalet ekosystemtjänster såsom vattenrening, biologisk mångfald, minskade utsläpp av växthusgaser, skydd mot översvämning och torka samt rekreation.

Under detta första seminarietillfälle berättar Naturvårdsverket, SGU och SMHI om stöd, vägledningar och finansieringsmöjligheter för kommuner. Ta del av hur historiska kartor kan användas för kartläggning och planering av återvätningsåtgärder. Få en inblick i vägen framåt i ljuset av EU:s nya naturrestaureringsförordning.

Under efterföljande seminarium, den 13 mars, delar flera kommuner med sig av sina erfarenheter från praktiskt återvätningsarbete. Andra seminariet 13 mars, Återvätning av landskapet ur ett kommunalt perspektiv - tema kommunala exempel

Målgrupp

Kommunala och regionala tjänstepersoner inom miljö, planering, klimat och hållbarhet såsom översiktsplanerare, planarkitekter, miljöplanerare, ekologer, miljö-, vatten- och klimatstrateger.

Praktisk information

Om du vill delta båda dagarna och ta del av rabatten är det viktigt att du anmäler dig till båda dagarna samtidigt. Seminariet kommer att spelas in och finnas tillgängligt i två veckor efter sändningen för anmälda deltagare.

Program

Historiska kartor som verktyg vid analys och kartläggning

Niklas Cserhalmi, agrarhistoriker som skrivit boken Fårad mark, ger en historisk bakgrund till utdikningen av landskapet och berättar om hur man kan använda spår i landskapet och historiska kartor som verktyg för att återväta landskapet.

Niklas Cserhalmi, agrarhistoriker och museidirektör Arbetets museum.

Genomgång av stöd och vägledningar för återvätningsarbete, Naturvårdsverket

Naturvårdsverket berättar om det underlag, analyser och kartunderlag som myndigheten tillsammans med andra nationella myndigheter tillhandahåller för återvätning av våtmarker. Ta del av aktuell information om LONA-bidraget och kommande förändringar gällande finansieringsmöjligheter.

Matti Ermold, handläggare och ekolog skötselenheten, Naturvårdsverket.

Geologisk handledning för våtmarksåtgärder, SGU

SGU berättar om den handledning myndigheten tagit fram för projekt som syftar till att anlägga nya eller restaurera befintliga våtmarker och som i synnerhet riktar sig till projekt som planeras inom ramen för Naturvårdsverkets Lokala Naturvårdsprojekt (LONA). Särskilt fokus läggs på ett användarstöd för att bedöma hur en våtmarksåtgärd kan tänkas påverka grundvattennivåer i omgivande mark. Stödet kan också vara användbart för att identifiera dikade våtmarker där åtgärder skulle kunna minska utsläpp av växthusgaser.

Gustav Sohlenius, geolog, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Avdelning Samhällsplanering.

SMHI:s kunskapsbank om våtmarker

SMHI berättar om sina kunskapssidor om våtmarker på smhi.se, som blir tillgängliga i uppdaterad version under våren 2025. På sidorna beskrivs våtmarker med hydrologisk synvinkel, inkluderat flödesutjämnande förmåga och relevanta forskningsexempel.

Åsa Johnsen, hydrolog, SMHI

Dikningsföretag – vad är det?

Vad innebär ett dikningsföretag och varför finns dom? Vilken juridisk status har dom idag och vad betyder det för arbete med återvätning? Hur kan en kommun hantera dikningsföretag i återvätningsprojekt, vad bör de tänka på och vilka möjligheter finns?

Sara Andersson, handläggare, Naturvårdsverket.

Naturrestaureringsförordningen och vägen framåt

I juni antogs EU:s förordning om restaurering av natur. Förordningen innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter. Medlemsländerna har nu två år på sig att ta fram en nationell restaureringsplan. Hur ser processen ut framåt och vad kan det komma att innebära för kommuner?

Ulrica Swärd, enhetschef skötselenheten, Naturvårdsverket.