Svart på vitt – tydliga effekter av Nära vård

Nya arbetssätt gör att vården kommer närmare, blir mer tillgänglig och samordnad. En ny rapport visar på tydliga effekter av nya arbetssätt inom Nära vård, och den stora potential som finns att hämta.

Runt om i landet pågår omställningen till Nära vård. Målet är en personcentrerad, proaktiv, sammanhållen och samskapad vård och omsorg. En vård som kan erbjudas när och där den behövs, och som utgår från varje människas behov och förmågor.

Omställningen till Nära vård gör vi för att bättre möta befolkningens behov av vård och omsorg, förbättra folkhälsan och nyttja samhällets resurser mer effektivt än idag. Det är därför glädjande att vi nu kommit så långt i omställningen att vi kan sammanfatta effekter av de nya arbetssätten och lära av det som fungerar väl.

Nya arbetssätt skapar trygghet och sparar resurser

Kommuner och regioner har gjort ett gediget arbete med att staka ut en gemensam riktning och enas om länsgemensamma målbilder och handlingsplaner. Det har resulterat i en mer omfattande samverkan på flera organisatoriska nivåer. Omställningen befinner sig nu i en fas där nya arbetssätt utvecklas och sprids.

Vad vet vi om effekterna av dessa nya arbetssätt? Idag publicerade vi en rapport där konsultfirman Governo på uppdrag av SKR sammanställt utvärderingar som gjorts i kommuner och regioner. Vi har idag ett så pass stort underlag att vi kan se tydliga vinster för både patienter och vård och omsorg – och i förlängningen vilken potential Nära vård har att lösa välfärdens utmaningar.

Nästan oavsett vilken kategori arbetssätt som utvärderas är ökad trygghet hos patienten en tydlig kvalitativ effekt. Det gäller för mobila arbetssätt, vård i hemmet, för målgruppsfokuserade mottagningar och för egenvård. Andra återkommande effekter är ökad kontinuitet, delaktighet och livskvalitet, liksom förbättrad arbetsmiljö och minskad stress hos vårdens professioner. Generellt visar utvärderingarna på ömsesidiga nyttor för alla parter.

Tittar man på mer kvantitativa mått och resurseffektivitet, blir det kanske tydligare än någonsin vilken potential som finns i omställningen till Nära vård. Låt mig lyfta tre exempel:

Mobila sjukhuskopplade team minskar antalet vårddagar på sjukhus

Mobila sjukhuskopplade team riktar sig vanligen till patienter med komplexa behov av vård och omsorg, som på grund av multisjuklighet ofta riskerar att slussas runt mellan olika delar i vården. Teamen utgörs av olika specialistkompetenser, som oftast finns inom slutenvården, och som samverkar direkt med hemsjukvården kring patienten.

Arbetssättet är väl spritt och finns i nästan alla regioner. I till exempel Västra Götalandsregionen har samtliga elva sjukhus team enligt denna modell. Utvärderingar visar bland annat att mobila sjukhuskopplade team minskar antalet vårddagar på sjukhus med 25–70 procent, och att patienterna minskar sina akutbesök, ambulansresor och transporter med 15–50 procent. Dessutom sparar arbetssättet tid för kommunens sjuksköterskor, 20–50 procent arbetstid med ”strulfaktorer” försvinner.

Intensiv hemrehabilitering minskar behovet av hemtjänst och särskilt boende

Arbetssättet intensiv hemrehabilitering (IHR) handlar om att erbjuda personer över 65 som första gången beviljas hemtjänst ett särskilt stöd för rehabilitering i hemmiljö. I Eskilstuna kommun, där arbetssättet permanenterades 2017, har man sett att IHR minskat behovet av hemtjänst med 60–90 procent – och behovet av särskilt boende med 20 procent.

Äldremottagningar minskar risken för akut vård och återinläggningar

Flera regioner har infört äldrevårdsmottagningar i primärvården. Mottagningarna vänder sig till personer över 75 år med risk för försämrad hälsa och stora vårdbehov. Genom hälsosamtal, en dokumenterad överenskommelse mellan patienten och vården och direktkontakt fyller mottagningarna ett behov av mer trygghet och kontinuitet och bidrar på sikt till en stabilare hälsa.

Äldremottagningar har potential att minska risken för akuta vårdtillfällen och återinläggningar på sjukhus, men också frigöra resurser för hälso- och sjukvårdssystemet. Sammantaget visar utvärderingar att äldremottagningar minskar behovet av slutenvårdskontakter med omkring 20 procent.

Stor outnyttjad potential

Gemensamt för ovan tre arbetssätt är att de hittat sin form och till viss mån hunnit bli standardiserade. I dessa fall, det finns fler exempel i rapporten, kan vi se att effekterna inte bara är stora, de är också samma oavsett sammanhang. Det betyder att arbetssätt inom Nära vård går att sprida med liknande resultat oavsett var i landet man befinner sig. Tänk vilken potential som finns att hämta i ökat breddinförande!

Omställningen till Nära vård pågår varje dag, i hela landet. Det är ett arbete som behöver fortsätta med oavbruten kraft för att realisera de stora potentialer som finns. Från SKR har vi medlemmarnas uppdrag att lyfta fram effekterna av nya arbetssätt för att skapa gemensamt lärande och spridning, så att arbetssätten kommer fler till del. Samtidigt stödjer vi kommuner och regioner som vill utforska hur en gemensam systemledning mellan kommuner och regioner kan utvecklas, en komponent som är avgörande för att de nya arbetssätten ska få fäste och för att omställningen ska lyckas. Jag ser fram emot att få fortsätta följa denna viktiga utveckling.