Kraftsamla för bättre psykisk hälsa

Trycket på den psykiatriska vården fortsätter att öka. Beskeden från regeringen om en kraftig ambitionshöjning på psykiatrin är välkommen, men utmaningarna kräver en fortsatt gemensam kraftsamling.

SKR:s senaste psykiatrin i siffror-rapporter från i våras visar att efterfrågan på psykiatrisk vård fortsätter att öka. Det gäller inom alla vårdområden, men störst är behovet inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Under 2023 hade 11 procent av barn i åldrarna 7 till 17 år kontakt med BUP:s öppenvård. Bland tonårsflickor var det 17 procent – eller en av sex. Det är tänkvärda siffror.

Trots att kapaciteten på BUP har ökat de senaste åren, så kan inte vården möta en ständigt ökande efterfrågan. Efterfrågan ökar helt enkelt snabbare än kapaciteten. Det innebär stort lidande för de barn och deras anhöriga som behöver stöd och hjälp från BUP. Det innebär stora påfrestningar på verksamheterna. Och det säger någonting om vårt samhälle som inte är så smickrande. Det är tydligt att den här utvecklingen är större än BUP, och att den kräver bredare lösningar än vad bara BUP och regionerna kan erbjuda.

BUP är en specialiserad och resurskrävande vårdform. Jag tror att det är viktigt att se till hela samhällets ansvar, och inte bara förlita sig på specialistvården. Vi behöver stärka föräldrar, skola och alla andra som möter barn och unga i att främja hälsa. Vi behöver säkerställa att det finns resurser och kapacitet så att barn och unga kan få hjälp tidigt, gärna redan på vårdcentralerna. Allt vi gör för att tidigt möta en ogynnsam utveckling kommer öka tillgängligheten och minska väntetiderna. För att vända utvecklingen och stärka den psykiska hälsan i befolkningen krävs långsiktiga, samordnade insatser från alla delar av samhället. Regeringen, inte minst socialminister Jakob Forssmed (KD), talar ofta om barns psykiska mående som ett angeläget problem vilket är en bild jag, och nog de flesta andra delar.

Regeringens höstbudgetbesked förra veckan, med bland annat 500 miljoner kronor för att minska väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin, är positiva. Kapaciteten inom barn- och ungdomspsykiatrin har ökat under många år, och behöver fortsätta öka. Men samtidigt behöver vi lyfta blicken, det är inte hållbart med ett samhälle där en av sex tonårsflickor ska behöva hjälp från den specialiserade psykiatriska vården.

Den tuffa ekonomiska situationen i kommuner och regioner gör det svårt att få full utväxling på det nödvändiga och förebyggande arbete som krävs. Det är ett viktigt medskick till regeringen, även om enskilda satsningar på olika vårdformer i sig kan vara välkomna.

En överlämning av en kraftsamling

Att det krävs insatser från hela samhället för att vända utvecklingen är ingen nyhet. För fem år sedan initierade SKR "Kraftsamling för psykisk hälsa", ett arbete som leddes av vår dåvarande psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren. Ambitionen var att skapa en arena för långsiktigt utvecklingsarbete för bättre psykisk hälsa, där alla goda krafter var välkomna att delta.

Det har verkligen blivit en kraftsamling, med hundratals engagerade organisationer. Alltifrån statliga myndigheter, till kommuner, regioner, företag, intresseorganisationer och små föreningar. Det är genom att alla olika små insatser vi kan vända utvecklingen.

I dag, den 23 september, överlämnas kraftsamlingen till Ing-Marie Wieselgrens stiftelse. Det känns helt rätt att skicka facklan vidare till den organisation som bildades i Ing-Maries namn efter hennes tragiska bortgång 2022. De kommer att driva arbetet vidare med kraft och engagemang, när nu fler än 30 myndigheter förväntas få ett uppdrag på området med en ny, nationell strategi. Ing-Marie startade något och nu är vi där, dit hon ville komma – vi på SKR växlar upp samtidigt som staten gör det, och civilsamhället är vår bästa vän när det gäller att främja hälsa och motverka ohälsa.

Vi på SKR kommer ha ett fortsatt fokus på arbetet med psykisk hälsa, där vi tror att vi kan göra bäst nytta genom att samla kommuner och regioner, i nära samverkan med staten. En viktig del handlar om den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, där många delar av både kommuner och regioners verksamheter har en viktig roll.

Ing-Marie Wieselgren pratade ofta om att bygga skyddsnät. För många barn kan skyddsnäten vara ganska grovmaskiga, där vi med små enkla anpassningar kan ge dem rätt förutsättningar. För andra barn behöver skyddsnäten vara mer finmaskiga, där vi behöver ge ett mer omfattande stöd. Alla barn ska kunna få det stöd och de förutsättningar de behöver för att må bra, det är vårt gemensamma ansvar.