Fem utvecklingsområden inom kvinnors hälsa

Precis som all vård har kvinnosjukvården utmaningar, men runtom i landet pågår flera olika utvecklingsprojekt, inom allt från amning till att förebygga bristningar. Det är hoppingivande.

”Alla har rätt att överleva sin graviditet”. Det låter som en självklarhet, men är det inte runt om i världen. Att dessa frågor lyfts brett, som årets tema för Musikhjälpen, är därför väldigt viktigt och glädjande.

Under hösten har jag haft förmånen att träffa personer som arbetar med frågor om graviditet och förlossning och andra frågor kopplade till kvinnors hälsa i alla regioner. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår i Sverige. Under 21 separata möten, både fysiska och digitala, har vi diskuterat och delat lärdomar för fortsatta förbättringar inom ramen för satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård.

Att en mängd utvecklingsarbeten pågår och att samverkan sker både inom och mellan regioner är uppenbart. Så vad är det då som prioriteras? Självklart skiljer det sig åt utifrån regionala behov och förutsättningar, men följande utvecklingsarbeten är återkommande.

Minskade bristningar är ett arbete som har hög prioritet i de flesta regioner. Det sker både genom förebyggande insatser som utbildningar om bäckenbottenhälsa och genom stärkt uppföljning, till exempel att två barnmorskor ska granska och sy bristningar. Flera regioner har även infört multiprofessionella team och utvecklat särskilda bristningsmottagningar. Grad 3- och 4-bristningar är särskilt i fokus, men flera regioner följer nu även upp grad 2-bristningar.

Nollseparation är ett område som utvecklats på bred front de senaste åren. Många regioner har använt medel inom satsningen för att utveckla eller stärka detta. Förlossning, BB och neonatalvård samarbetar kring denna vård. Att stärka hud-mot-hud-kontakten mellan mamma och barn har varit viktigt både för amningen och anknytningen.

Amning är ett utvecklingsområde som nästan alla regioner har prioriterat. Ett professionellt och tidigt amningsstöd har bidragit till att öka andelen ammande kvinnor och många regioner har satsat på att utbilda personalen i hela vårdkedjan och att utveckla amningsinformationen. Det har även satsats på både fysiska och digitala amningsmottagningar.

Digitalisering är förstås central i kvinnosjukvården liksom i annan vård. Regionerna har kommit olika långt, men ser att det är viktigt att fortsätta utveckla och stärka samarbetet kring dessa frågor. Många utvecklar digitala plattformar och digitala vårdmöten erbjuds i olika former. Nästan alla regioner har infört någon form av tidig digital uppföljning efter förlossning.

Introduktionsprogram har stor betydelse för kompetensförsörjningen. Flera regionerna har utvecklat sina introduktionsprogram för att stärka personalens trygghet och arbetsmiljö och få ny personal att stanna. Särskilt inom förlossningsvården, där bristen på barnmorskor är som störst, har detta varit viktigt.

Resultaten från regionernas arbete är också positiva. Andelen kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar har minskat mellan 2014 och 2023, och allt fler kvinnor går på eftervårdsbesök. Sedan Graviditetsenkäten lanserades 2020 har det aldrig varit så stor andel kvinnor som känt sig delaktiga i och trygga med sin vård. Eftervården inklusive amningsstöd kvarstår som viktiga förbättringsområden, men även inom dessa områden ses en positiv utveckling under de senaste åren.

Kvinnosjukvården har fortfarande stora utmaningar att arbeta vidare med för att säkra kompetensförsörjning och trygghet för både personal och patienter, men vi ser att långsiktigt och uthålligt arbete lönar sig.