Det går att minska vårdkostnaderna

SKR:s ekonomirapport visar på fortsatta stora underskott i regionerna. Men det är möjligt att hålla nere kostnaderna samtidigt som vårdbehoven fortsätter att öka.

Jag avslutade veckan på möte med alla chefer i Västra Götalandsregionen (VGR), för att prata om ledarskap och hur vi får saker att hända. Men också om de förändrade vårdbehoven, förväntningarna och de ökade kostnaderna. För min del gav besöket en värdefull möjlighet att lära av den utveckling som nu sker i VGR.

För hur gör man för att hålla nere kostnaderna över tid, samtidigt som vi får en äldre befolkning och allt fler invånare som lever med kroniska sjukdomar?

Ett viktigt svar hittar jag i just VGR. En av de regioner i landet som kommit allra längst när det gäller mobila team och egenmonitorering, samtidigt som de lyckas vända en utmanande ekonomi.

Första patienten inskriven hemma

För bara några veckor sedan skrevs den första patienten in i ”Sahlgrenska hemma”, som beskrivs som ett ytterligare sjukhus i regionen. Genom specialiserad vård i hemmet kan patienter känna sig trygga, undvika risker för sjukhusrelaterade infektioner och inte minst ha kvar sina insatser från kommunen. Målsättningen med Sahlgrenska hemma är att kunna erbjuda vård i hemmet när det går, och inneliggande på sjukhus om det behövs. Arbetet har ett uppenbart individfokus i linje med Nära vård där den enskildes behov säkras samtidigt som olika huvudmän anpassar sitt stöd utifrån denne.

Det låter så självklart, men fortfarande är det många patienter som läggs in på sjukhus bara för att mäta och ha koll på olika värden. Någonting som ofta kan göras mer effektivt i hemmet. Ingen vill ligga på sjukhus i onödan.

Sahlgrenska hemma har funnits en tid i VGR, där patienter får besök av mobila sjukvårdsteam och stöd till egenmonitorering. Och nu blev alltså den första patienten inskriven. En patient med cancer som fått lunginflammation, som kan vårdas i hemmet med intravenös antibiotika övervakad av läkare och sjuksköterskor. På ett tryggt och säkert sätt.

Ökade kostnader och äldre befolkning

SKR:s ekonomirapport visar på att alla regioner i landet går med underskott i år, totalt med omkring 12 miljarder kronor. I början av året såg prognoserna ännu dystrare ut, men den rapport vi publicerade i veckan visar att de omfattande åtgärder som nu genomförs får effekt, det går att minska kostnaderna. Även nästa år ser ut att bli tufft ekonomiskt för många regioner, en utmaning är att hålla i de åtgärder som nu genomförs. Statsbidragen blir betydligt lägre nästa år jämfört med i år.

De stora kostnadsökningarna handlar främst om ökade pensionskostnader, men också om dyrare läkemedel och den medicintekniska utvecklingen. Sedan 2012, med undantag för pandemiåren, har regionernas kostnader för hälso- och sjukvården ökat med 2,1 procent om året. Tar vi hänsyn till de demografiska förändringarna har ökningen varit 0,8 procent årligen. Vården blir bättre – och dyrare.
Ekonomirapporten visar också på hur viktig omställningen av den svenska hälso- och sjukvården är. Om tio år har andelen personer över 80 år ökat med nästan 40 procent. En fantastisk utveckling och ett kvitto på våra allt mer hälsosamma levnadsvanor och bättre hälso- och sjukvård. Men också en utveckling som kommer påverka hälso- och sjukvården på många olika sätt.

Att arbeta mer förbyggande och hälsofrämjande är avgörande. Liksom att, som i VGR, möjliggöra mer egenvård och vård i hemmet. En avgörande fråga handlar också om prioriteringar.

Vi behöver prioritera den vård som gör nytta för patienten. Enligt OECD är omkring 20-30 procent av all den vård som genomförs inom OECD så kallad lågvärdevård, vård som inte gör så stor nytta. Jag tror att vi mer systematiskt behöver titta på vilken nytta den vård vi genomför ger – och våga sluta ge vård som inte skapar nytta eller till och med insatser vars nytta inte är så stor. Ett väldigt bra sätt att börja på är att utgå ifrån Socialstyrelsens rapport ”Vård som inte bör göras”. I tider när fler ropar på mer är det välkommet med en myndighet som faktiskt rekommenderar sådant vi kan sluta göra.

Börja i det lilla

Det finns förstås inget OECD-land som kan ta bort 20-30 procent av all vård. Men vi behöver ha ett större fokus på den vård som ger störst nytta och använda resurserna där. Och vi behöver prata med patienter om deras förväntningar på vården. På så sätt kan vi både öka tillgängligheten och hålla nere kostnaderna. Det är ett arbete som behöver ske nationellt, regionalt och på varje arbetsplats.

Mina medskick till cheferna i VGR var ganska enkla; ha en tydlig riktning i arbetet, men inte nödvändigtvis en förutbestämd idé om vägen dit. Involvera alla på arbetsplatsen och prata om vad, varför och hur tillsammans. Börja göra, och börja i det lilla – även en liten förflyttning i rätt riktning är betydelsefull. Men precis som i ett akutrum behöver man inledningsvis hålla kvar händerna i fickorna en liten liten stund – tiden för att få en bild av förutsättningarna, målet och riktningen är viktig för att få genomförandet så effektivt som möjligt.

Vård som inte bör göras, Socialstyrelsen (PDF)

SKR Ekonomirapport oktober 2024