Äldreomsorgspersonalens språkkunskaper måste stärkas

Tjugo procent av äldreomsorgstagarna har svårt att förstå personalen på grund av språkförbistring. Förhoppningsvis läggs konstruktiva förslag fram i höstens språkkravsutredning.

Socialstyrelsens årliga enkät till hemtjänsttagare och de som bor på särskilt boende (SÄBO) slår fast tre saker. Två av dessa: över en tioårsperiod är de äldre är allt mindre nöjda med själva omsorgen de får. Men de mår allt bättre, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa.

Att de tillfrågade svarar att äldreomsorgen försämrats över tid är naturligtvis inte bra, även om omdömena faller från höga nivåer. Äldreomsorgen har påverkats och påverkas än, precis som annan välfärd av arbetskraftsbrist, pandemi och ansträngt ekonomiskt läge. Jag instämmer till fullo med Socialstyrelsens utredare, som till Sveriges Radio säger att hon inte kan tolka resultaten på annat sätt än som en uppmaning till fortsatta satsningar på äldreomsorgen.

Det andra spåret i enkäten är roligare läsning: alltså att de äldre mår allt bättre, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa. Det är en glädjande utveckling som går väl ihop med andra, liknande positiva trender vi har sett. Vi blir allt äldre och friskare längre upp i åldrarna. Det är en utveckling som kan ges ytterligare skjuts genom mer förebyggande och hälsofrämjande insatser för äldre personer. Det är viktiga nycklar för att klara äldreomsorgens många utmaningar.

Men i den här texten vill jag dröja vid den tredje slutsatsen, som också är nyheten i årets enkät. Socialstyrelsen har för första gången frågat de äldre hur väl de förstår äldreomsorgspersonalen. 80 procent uppger att de kan göra sig förstådda med och förstå de flesta i personalen. Det kan tyckas vara en hög andel. Och det är det, såklart. Men man bör samtidigt betänka att 113 000 personer har svarat på enkäten. Det innebär att flera tusen äldre svarat att de har svårt att förstå de personer som ska ge dem omsorg. Eftersom frågan är ny vet vi heller inte om trenden är positiv eller negativ. Vi vet däremot att många medarbetare i äldreomsorgen är utrikes födda, ungefär en av tre undersköterskor och vartannat vårdbiträde bland anställda i kommuner. En stor andel av dem är fortfarande relativt nya i landet och har flyttat hit de senaste tio åren och gör nu viktiga insatser i äldreomsorgen.

Det tar lång tid att behärska ett helt nytt språk, och ännu längre tid att lära sig svenska på den nivå som krävs för att utföra skickligt vård- och omsorgsarbete. Om vi ska lyckas attrahera, behålla och utveckla utrikesfödda medarbetare är det av stor vikt att vi ser till att de får utveckla svenskan kontinuerligt, både genom formell utbildning och språkutvecklande arbetssätt på jobbet. Det pågår ett omfattande arbete i denna riktning i landets kommuner. Där har äldreomsorgslyftet som numera kan användas för språkutvecklande insatser en stor betydelse.

Senare i höst, i slutet av november, presenteras regeringens utredning om språkkrav i äldreomsorgen sina förslag. SKR ser fram mot att läsa utredningens förslag. Här är vår förhoppning att det inte skapas fler hinder för kompetensförsörjning. Istället behöver kompetens främjas, både genom att stötta arbetsgivarna i att bedöma språkkunskaper hos personal och genom att tillföra de resurser som krävs för att höja svenskkunskaperna.

Då ser vi förhoppningsvis i kommande enkätsvar att fler äldre förstår och gör sig förstådda med personalen i äldreomsorgen, och, inte minst, att fler äldre känner sig nöjda och trygga med den vård och omsorg de får.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, Socialstyrelsen

Äldre i enkät: Vi mår bättre både psykiskt och fysiskt, SR