Äldreomsorgslyftet levererar – men kan och bör utvecklas

Äldreomsorgslyftet fortsätter att stärka kompetensen i äldreomsorgen, visar två nya rapporter. Framåt behöver lyftet både utvecklas och förlängas.

Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning som syftar till att höja kompetensen i äldreomsorgen. Satsningen är en viktig pusselbit för att möta kompetensutmaningen inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen utvärderar årligen användandet av äldreomsorgslyftet och i förra veckan presenterade de 2023 års utvärdering. Den visar på flera positiva resultat. Antalet personer som läste till undersköterska, specialistundersköterska och vårdbiträde ökade och möjligheten att läsa kortare kurser nyttjades i hög utsträckning. 278 av 290 kommuner rekvirerade medel och sammantaget studerade drygt 28 000 personer, vilket är en ökning jämfört med tidigare år.

Den andra rapport som nyligen presenterats kommer från SKR och studerar utbildningsbakgrund hos äldreomsorgens medarbetare, också den för år 2023. Nio av tio undersköterskor inom äldreomsorgen har en utbildning inom vård och omsorg. Bland vårdbiträden är siffran lägre, fyra av tio har en relevant vård- och omsorgsutbildning, men vårdbiträden är den grupp vars utbildningsnivå ökat allra mest sedan 2021. Rapporten visar också att andelen anställda som helt saknar utbildning inom äldreomsorgen har minskat över tid och att det är fler som har en eftergymnasial utbildning 2023 jämfört med 2021.

Av ovan kan vi dra slutsatsen att äldreomsorgslyftet är viktigt och har stor betydelser för att höja kompetens inom äldreomsorgen. Det är bra att äldreminister Anna Tenje har öppnat för en breddning när det gäller hur medlen kan användas, men framåt behöver lyftet både utvecklas och förlängas. (Altinget 20 november: Äldreomsorgslyftet kan breddas: ”Vill att pengarna ska användas”) Här är några konkreta inspel till äldreministern och även en uppmaning till landets kommuner:

• Öppna upp för fler ledarskapsutbildningar. 253 chefer studerade ledarskapsutbildning år 2023, en minskning från 339 året innan. Enligt Socialstyrelsens utvärdering kan det bero på kravet att kurserna behöver vara på högskolenivå. Här behöver äldreomsorgslyftet justeras så att även ledarskapsutbildningar utan högskolepoäng kan omfattas av äldreomsorgslyftet.

• Bredda lyftet till fler områden. Det behövs en kompetenshöjning också inom funktionshinderområdet som har närliggande kompetensbehov som äldreomsorgen, samtidigt som det finns en rörlighet av medarbetare mellan verksamheterna. Därför behöver äldreomsorgslyftet breddas så att också medarbetare inom funktionshinderområdet kan omfattas.

• Förenkla och öka flexibiliteten i användandet. Idag kan äldreomsorgslyftet enbart användas under ett år i taget, det är ett stelt system. Kommuner behöver få möjligheten att använda medel som inte förbrukats, till exempel på grund av vikariebrist, under nästkommande år. Det bör även gå att göra oförbrukade medel i en kommun tillgängliga för andra kommuner som har medarbetare i behov av utbildning. Vidare behöver kommunerna kunna använda medlen för köp av relevanta utbildningar.

• Använd lyftet till språkkurser i svenska. Socialstyrelsens utvärdering visar att få studerade språkkurser år 2023, trots att äldreomsorgslyftet öppnats upp för den möjligheten. Här bör fler kommuner nyttja möjligheten att använda medlen för att stärka språkkunskaper bland medarbetarna.

Det är tydligt att äldreomsorgslyftet är ett bra verktyg för att höja kompetensen inom äldreomsorgen, men vi är inte i mål. Äldreomsorgslyftet sträcker sig till år 2026 men skulle behöva pågå över flera år för att få ännu större effekt och bättre möta kompetensutmaningen som äldreomsorgen är mitt uppe i. Staten skulle behöva tänka långsiktigt och förlänga satsningen under tio år till. Det skulle ge kommunerna stabila planeringsförutsättningar för att successivt och strategiskt höja kompetensen inom äldreomsorgen.

Gemensam redovisning av statsbidrag inom äldreområdet (PDF), Socialstyrelsen

SKR:s rapport Utbildningsbakgrund