Professionsprogram med potential, som kan bli bättre

Om knappt ett år ska det nya professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer träda i kraft. Det är inget lätt pussel, men med ett så stort åtagande är det viktigt att det blir bra redan från början – för professionen, och framför allt för dem vi är till för, barnen och eleverna.

Skolverkets förslag till professionsprogram är fortfarande ett ”work in progress” med en del utestående frågor kvar att skruva på. Men med utgångspunkt i verksamhetens behov och det kollegiala kan professionsprogrammet bli en möjlighet att ta ett ordentligt kliv framåt när det gäller en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kollegialt ansvarstagande och meritering

Det är när lärare utvecklar undervisning tillsammans, utifrån verksamhetens och elevernas behov, som undervisningen och elevernas måluppfyllelse verkligen får en skjuts. Här har Skolverket samma uppfattning som vi. Ändå finns det vissa frågetecken när det gäller meriteringen, som kan få en väldigt central påverkan på vilka kurser som prioriteras och söks.

Om professionsprogrammet ska bli lyckat behöver alltså även de högskoleförlagda kurser som leder till meritering knyta an till arbetet i vardagen och till ett kollegialt ansvarstagande för undervisningen. Det behovet finns även för rektorer, som dels har ett viktigt ansvar som möjliggörare för lärarna, men också ett behov av att utveckla sitt pedagogiska ledarskap i samspel med andra.

Vad kommer att krävas av huvudmännen?

Vad är det viktigaste som kommer att krävas av huvudmännen? Skolverket trycker på att det mest kraftfulla sättet att förbättra kvalitet och öka elevers lärande utgår från så kallade professionella lärandegemenskaper. Det finns gott om stöd i forskning för det, och här tänker jag att huvudmännen har en avgörande roll. Det handlar om att skapa förutsättningar och utrymme för lokala strukturer där förskollärare och lärare systematiskt kan utveckla undervisningen tillsammans.

Om professionsprogrammet leder till den typen av strukturer för kompetensutveckling, och om programmets olika delar – både kompetensutveckling och meritering – hänger ihop med dessa, kommer det att kunna göra skillnad på riktigt. För professionens utveckling, men framför allt för alla de barn och unga som vi är till för.

Work in progress

Professionsprogrammet är som sagt ett pågående arbete. Fortfarande finns en del som är löst i kanterna. Det finns vissa oklarheter kring kostnader och finansiering, och en del gränsdragningsproblem mellan vad som åligger staten och arbetsmarknadens parter. Dessa delar fortsätter vi givetvis att bevaka, och finns att läsa om i SKR:s remissyttrande som lämnades in härom veckan.

Sammanfattningsvis finns mycket som är bra, men det är viktigt att vi alla håller ögonen på att detta ska göra skillnad i verksamheten, för barnen och eleverna. När staten väl har fattat sitt beslut tar professionens, och inte minst huvudmännens, ansvar vid. Det tar vi på stort allvar.

SKR:s remissyttrande Statens skolverks redovisning av uppdrag om ett nationellt professionsprogram