När färre barn innebär färre skolor, men rätt beslut känns fel

Det var självklart att demografi skulle ha en given plats i programmet på årets Skolriksdag. På seminariet "När rätt beslut känns fel" diskuterades hur beslut som är rätt på lång sikt (och helt nödvändigt) ofta kan kännas fel i stunden.

Antalet barn i förskoleålder minskar med drygt 40 000 (eller 8 %) och grundskolebarn med hisnande dryga 170 000 individer (eller 14 %) fram till år 2034, samtidigt som antalet äldre över 80 år drastiskt ökar. Alla kommuner påverkas. I olika grad och i olika takt. Förskole- och skolorganisationer behöver anpassas och omstruktureras. Detta går inte att välja bort, det är helt nödvändigt.

Att få med invånarna på förändringsresan – forskarperspektivet

Johan Wänström, lektor vid Linköpings universitet, satte fokus på den kanske mest grundläggande frågan under seminariet: Hur får vi medborgarna med oss i en förändring som många upplever som en förlust?

Johan lyfte att beslutsfattare måste vara väl förberedda med ett robust beslutsunderlag och att kommunikationen måste ske i rätt tid, det vill säga inte för tidigt och inte för sent. Svagheter i beslutsunderlaget, snarare än protester, är ofta det som fäller ett beslut. Och även om folkomröstningar kan kännas demokratiska, ansåg han att de riskerar fördjupa konflikter snarare än att skapa lösningar.

Kommunernas modiga exempel

Maria Renfors, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Stenungsund, berättade under seminariet om beslutet att lägga ned en skola. "Vi ville göra den mest genomtänkta skolnedläggningen någonsin," sade hon, och lyfte vikten av blocköverskridande samarbete och samspel mellan politik och förvaltning. Hon tryckte också på vikten av att bygga en organisation som orkar bära besluten – hela vägen fram.

Mahmoud Al Mokdad, ordförande i utbildningsutskottet i Högsby kommun, och Marie Lööf, kommunens skolchef beskrev hur förändringar i en krympande kommun ändå lett till tydliga förbättringar – både i skolresultat och arbetsmiljö. Nyckeln låg i den ömsesidiga tilliten mellan politik och förvaltning – och i att hålla fast vid målet även när det blåste.

Insikter för framtiden

Några lärdomar från diskussionerna:

• Mod kräver struktur. Att kommunicera tydligt och i rätt tid hjälper både organisation och invånare att förstå varför förändring behövs.
• Styrkedjan är avgörande. Ledarskap krävs i både politiken och förvaltningen – men framför allt i samspelet däremellan. Har man inte en gemensam karta, spelar det mindre roll hur bra var och en navigerar.
• Skolchefen spelar en nyckelroll i att skapa trygghet för de förtroendevalda genom analys, förklaringar av relevant lagstiftning och tydliga underlag.
• Invånarnas oro måste tas på allvar. Det handlar inte bara om information – utan om att bygga legitimitet genom verklig dialog.

På SKR jobbar vi hårt med att sätta fokus på frågan, så att man ska kännas sig mindre ensam i de där besluten. Jag vill därför avsluta med en påminnelse (eller hyllning?): Det krävs mod för att fatta svåra beslut – och för att stå kvar i dem. Den beundran jag känner för lokalt förtroendevalda som axlar det ansvaret är stor.

Skolriksdag 2025Stöd och verktyg för att möta demografins utmaningar